måndag 29 december 2014

Dålig ventilation - anledning till infektioner efter operation

Det var bristande ventilation som var orsaken till ett ökat antal postoperativa infektioner på SUS i Malmö.

Efter att sjukhuset upptäckt att ovanligt många patienter drabbats av postoperativa infektioner sattes en utredning in. Den visade på att försämrad ventilation i två operationssalar samt att ett filter i en värmemadrass inte bytts i tid, skulle vara anledningen.

De planerade ryggoperationerna som skulle genomförts i operationssalarna stoppades under utredningen. I ett systematiskt arbete gicks hela operationsprocessen igenom innan man hittade vad man tror är anledningen till infektionerna. Totalt har 27 patienter drabbats under våren och hösten, varav elva har fått så djupa infektioner att det krävts ny operation.

Nu kommer patienter som opererats under den aktuella tiden i de aktuella operationssalarna att kontaktas för att följa upp eventuella komplikationer. Händelsen kommer även att anmälas enligt lex Maria.

Läs mer här.

måndag 22 december 2014

40 miljoner till energieffektivisering av äldre byggnader

Energieffektivisering i äldre byggnader
Energimyndigheten har beslutat om 40 miljoner i stöd till programmet Spara och bevara. Stödet är för energieffektivisering av byggnader uppförda 1941 eller tidigare. Denna grupp står för en fjärdedel av den totala energianvändningen i Sverige. Genom att minska energianvändningen i byggnaderna förbättras hela landets energiprestanda.

Etappen är Spara och bevaras tredje och pågår 2015-2018. Programmet behandlar teknik och kulturvård i syfte att energieffektivisera kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett varsamt sätt.
"I den tredje etappen kommer vi att fokusera på energieffektivisering i de större byggnadsbestånden som är byggda före 1945 där det finns stora bevarandevärden", säger Marie Claesson vid Energimyndigheten.
Läs mer här.

torsdag 18 december 2014

Debattörer: Kommuner bör ta ansvar för ventilationskontroller

Dålig ventilation på många arbetsplatser
Vi har tidigare skrivit om att att Gustav Fridolin vill satsa på frisk luft i skolorna genom statsbidrag.
Det är dock inte enbart skolor som många gånger har en dåligt fungerande ventilation. Det gäller alla arbetsplatser. Detta konstateras det i en debattartikel i tidningen Trelleborgs Allehanda. Visserligen skriver tidningen om arbetsplatser i  Skåne, men vi har ingen anledning att tro att situationen skulle vara annorlunda på andra platser i Sverige.

Vi tillbringar i dag mer tid än någonsin inomhus. Ändå finns de ingen garanti för att den luft som vi andas in är hälsosam. Ett fungerande regelverk och kontrollsystem för ventilation saknas. Problemet med bristfällig ventilation identifierades 2007. Mål sattes att samtliga byggnader där människor ofta vistas i ska ha en dokumenterat fungerande ventilation år 2015. Nu är snart det året här, men inte mycket har skett än så länge. Målet har till och med strukits från Boverkets agenda.

Dålig luft gör oss sjuka, allergiska och påverkar nattsömnen. På Trelleborgs lasarett fick man i somras stoppa operationer på grund av dålig ventilation. Man kunde helt enkelt inte säkerställa sterila instrument och operationssalar vilket gjorde att mellan tolv och femtio patienter drabbades dagligen.

Debattörerna* i Trelleborgs Allehanda har förslag på hur man ska få bukt på problemet. De föreslår en nollvision, där kommunerna har ansvaret för att alla byggnader genomgår OVK-besiktning med jämnt intervall. För att detta ska vara möjligt måste man införa ett nationellt register där brister efter utförda OVK-besiktningar finns dokumenterade för att säkerställa att de följs upp.

* Jan Åsberg, vd IV Väst AB, Dingle Håkan Lillis Sidén, vd P&V AB, Nyköping Niclas Ohlsson, vd Cleanvent & Control i Skåne AB, Kristianstad Fredrik Gustafsson, vd Grubbe Ventilation AB, Umeå Bengt Tedebo, vd Flexibel Luftbehandling AB, Årsta

tisdag 16 december 2014

Fira julen klimatsmart

Julen är den högtid då vi förbrukar mycket el. Under denna period brukar elen också vara dyr. Här följer några tips för att minska energiförbrukningen.

Byt julbelysning

Har din julbelysning några år på nacken? Då kan det vara på sin plats att uppdatera den. Det har skett stor utveckling inom LED-belysningen. Nya modeller av julbelysning kan därför förbruka 90 procent mindre jämfört med din gamla. Det går i många fall även att byta lampor i din gamla julbelysning.

Tina fryst mat i kylen

Det går åt extra mycket energi att förvara maten under julen. En smart idé är därför att tina den frysta maten i kylskåpet. På så sätt återvinns den energi som gått åt när maten frystes in. Energiförbrukningen kommer att regleras med termostaten under tiningsprocessen.

Klä dig varmt när du sover

Sänk värmen i sovrummet och ta i stället på dig pyjamas och varmt täcke. På så sätt kommer du sova bättre och samtidigt spara pengar. Glöm inte att stänga dörren till sovrummet så att det blir svalare än resten av hemmet.

Sänk temperaturen när du ska få gäster

Under julen samlas ofta familj och vänner. Många människor på liten yta gör som bekant att temperaturen höjs. Ibland kan det bli så varmt att man tvingas vädra. Därför är det smart att sänka temperaturen några timmar innan gästerna kommer och höja den först då de lämnat.

Idéer hämtade från: http://www.enlagomdosgront.se/2012/12/20/fira-en-klimatsmart-jul-med-lagre-elforbrukning/

måndag 15 december 2014

Hur har vädret varit under luciadagen?

1927 valdes Stockholms lucia första gången. Detta bidrog till ökat intresse för högtiden. Det har nu gått 87 år sedan Stockholms första lucia korades. Lika många år har det förts väderstatistik för den 13 december.

I genomsnitt varannan lucia faller det någon typ av nederbörd. Klart är det var femte luciadag i norra Sverige och bara var tionde i söder.

Dagstemperaturen varierar mellan -5° och -15°C norr till några plusgrader i söder. Variationerna är dock stora. Göteborg - som ligger cirka tre mil från Stenkullen där Intabs kontor är placerat - hade +9°C 1964 och -14°C 1979.

1964 var överlag en mild luciadag över hela landet med flera plusgrader. Desto kallare var det 2010 då -20°C uppmättes i Målilla och Linköping. Hela Sverige var även snötäckt. Samma var det 1981 men då var det ännu kallare med -35°C i Karesuando. Även länge söderut var det en kallare lucia än 2010.

Den kallaste 13 december sedan mätningarna inleddes skedde mitt under andra världskriget 1941. På en privat termometer avlästes då -53°C i Vilhelmina, Södra Lappland.

I Stenkullen vid Intabs kontor mäter vi temperatur med Intab Wireless System. Mätvärden avläses via webben och är enkelt att exportera. Om man tar ut statistik från de tre senaste 13 december kan man se att temperaturvariationerna är stora. 2012 var medeltemperaturen -6,45°C. Som kallast var det -13,1°C. Året därpå, 2013, var medeltemperaturen +4,6°C. Som kallast var det två plusgrader och som varmast strax över åtta.

Årets lucia var också varm men nådde inte riktigt upp till fjolårets temperaturer. I år hamnade medeltemperaturen på 3,83. Som varmast var det 6,5°C och som kallast en halv plusgrad.



Mer om vädret under lucia hittar du här.

onsdag 10 december 2014

Energiskolan: Vad är energi?

Energi är måttet för det arbete en apparat har utfört. Effekten är måttet på apparatens kapacitet. Enheten för effekt är watt. När det handlar om energi använder man sig av begreppet kilowattimmar, kWh. Detta är effekt multiplicerat med tid.
1 kWh motsvarar: 1 Joule = 1 Ws; 1 h= 3600s; 1 Wh= 3600 J => 1 kWh = 3 600 000 J

För att slippa skriva ut en massa nollor använder man sig av prefix enligt nedan:
k (kilo) = 1 000 (103)
M (mega) = 1 000 000 (106)
G (giga) = 1 000 000 000 (109)
T (tera) = 1 000 000 000 000 (1012)

Hur mycket räcker då energin till?

Med en kilowattimme kan man hålla en 40 W lampa lysande i 25 timmar (1 kWh/40W=25 h). Ett elelement på 700 W drar 2,8 kWh på fyra timmar (700 W= 0,7 kW * 4 h = 2,8 kWh). I alla fall om det inte har en termostat som slår av och på.

Om vi går tillbaka till prefixen ovan kan vi konstatera att 1 kWh räcker för att driva en kupévärmare till en bil under en timme eller en 11 W lågenergilampa i fyra dygn. Med 1 MWh är det möjlig att värma en villa i några veckor medan 1 GWh räcker för att täcka elbehovet i en stad på cirka 100 000 invånare under åtta timmar. Med 1 TWh kan alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar drivas under fem månader.

1 MWh produceras av ett stort vindkraftverk på 20 minuter vid bra blåst. 1 GWh produceras i Harsprångets vattenkraftstation på en timme eller på Forsmarks kärnkraftverk på 20 minuter. Ringhals kärnkraftverk producerar 1 TWh på tolv dagar.

Lär mer om energi här.

måndag 8 december 2014

Energikartläggning i stora företag sker i tre steg

Nu är riktlinjerna för den obligatoriska energikartläggningen i stora företag klart. Totalt berörs runt 1 500 organisationer av föreskrifterna från Energimyndigheten.

Lagen är en anpassning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Införandet görs i tre steg. Första etappen var till 5 december 2015. Fram tills dess skulle företag ha rapporterat om de omfattas av direktiven och vilka delar som ska kartläggas.

Steg två innebär att en certifierad energikartläggare anlitas och att förberedelser görs. Personer på företaget med relevant utbildning och erfarenhet kan också göra kartläggningen. Därefter är det dags för själva energikartläggningen. Resultatet ska sedan rapporteras till Energimyndigheten.

Kartläggningen ska vara övergripande när det handlar om den totala energianvändningen. Delar som förbrukar mest energi ska kartläggas mer detaljerat. Energieffektiviseringsåtgärder som identifieras ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.

Kartläggningen ska genomföras vart fjärde år.

Läs mer i tidningen Miljö&Utveckling.

onsdag 3 december 2014

Energisnåla hus = dålig mobiltäckning

Dagens täta, energisnåla hus gör att mobiltäckningen många gånger blir nästintill obefintlig. Nu ska Statens Tekniska Forskningsverk börja forska för att hitta en bra lösning för detta. Detta går att läsa om i Fastighetstidningen.

Enligt Sabo är de främsta anledningarna till den dåliga mobiltäckningen betongfasader och armeringar samt tjockare och tätare väggar. En annan anledning är att dagens smartphones har sämre antenner än tidigare modeller. Samtidigt utnyttjar 3G och 4G högre frekvenser som har svårare att tränga igenom material.

Här hittar du Sabos snabbanalys av problem med mobiltäckningen.

måndag 1 december 2014

Så mycket energi förbrukar julbelysningen

Julen är tiden då privata hushåll gör av med allra mest el. Med en äldre typ av julbelysning kan ett hushåll öka elkostnaden med 500 kronor. Detta är räknat utifrån att hushållet har fyra adventsljusstakar samt julgransbelysning inne och ljusslinga utomhus. Ovanstående kostnader är beräknade på att elpriset ligger på 1,35 kronor/kilowatttimme, inklusive nätavgift.*

Naturligtvis spelar det stor roll vilken typ av belysning man har. En sjuarmad ljusstake med glödlampor drar 14 gånger mer än en med LED-lampor. En adventsstjärna drar 18 gånger mer med glödlampa jämfört med LED.

Energi julbelysning
Klicka på bilden för att se mätningen större.
Vi testade att mäta energiförbrukningen med Intab Wireless System och en effektlogger på två ljusstakar, en med LED lampor och en med glödlampor. Mätningen importerades sedan in i mjukvaran EasyView. Det visade sig att LED-ljusstaken förbrukade 1,44 kWh under en månad medan den äldre modellen av ljusstake förbrukade 14,83 kWh. Att ha tänt LED-ljusstaken kostar under två kronor medan ljusstaken med glödlampor kostar 20 kronor (räknat på ovanstående elpriser).
I Energimyndighetens traditionsenliga test av julbelysning (2013) testade de förutom inomhusbelysning även julgransbelysning. Två typer fanns med i testet, en med glödlampor och en med LED-lampor. Den med glödlampor drog 33 gånger så mycket som den andra.

Om en miljon hushåll väljer LED-lampor i stället för glödlampor skulle de spara 271 miljoner kilowattimmar från första advent till tjugondag knut**. Väljer de att ha tänt belysningen under sex timmar per dygn i stället för dygnet runt sparar de ytterligare tio miljoner kilowattimmar.

Visserligen blir besparingen marginell i ett enskilt hushåll, men ser man på helheten blir det stora kvantiteter. I företag, som har stora mängder ljusstakar, kan dock energibesparingen blir relativt stor om man byter till energieffektivare julbelysning.
Läs mer om julbelysning på Energimyndighetens hemsida.

* Källa är en artiklen på svd.se.
** I exemplet har varje hushåll tre elljusstakar, två fönsterstjärnor och en ljusslinga tända dygnet runt. Från 23 december till tjugondag knut har de även en julgransbelysning och en juldekoration.

torsdag 27 november 2014

Rekordvarm oktober

Årets oktober blev den varmaste någonsin. I alla fall sedan mätningarna av jordens temperatur startade 1880.

Det är klimatforskare på den amerikanska oceanografiska och atmosfäriska organet NOAA som gjort studien. Genom att väga samman samtliga medeltemperaturer konstaterades det att medeltemperaturen under de första tio månaderna  i år är 0,68°C över 1900-talets genomsnitt. Anledning är bland annat rekordvärme i södra Australien, södra Sydamerika, delar av södra Europa med mera.

Även i Sverige var oktober varm. I Stockholm uppmättes bland annat den högsta temperaturen sedan mätningarna startade 1756. Det var den 28 oktober som termometern visade på 14,2°C.

Vid Intabs kontor i Stenkullen hade vi totalt sett en medeltemperatur på 10,87°C i oktober. Jämfört med föregående års medel är det 1,58°C varmare.


måndag 24 november 2014

Dålig luft på gymmet gör dig trött

undefined
Man brukar bli pigg av att träna. Väljer du gymmet framför en joggingtur ute, kan träningen i stället göra så att du får ont i huvudet och svårt att prestera.

Den nya studien, som är gjord av forskare från Lissabons universitet i Portugal och Delfts tekniska universitet i Nederländerna, visar att det fanns brister bland de elva gym som försetts med luftkvalitetsmätare. Bland annat visade mätningarna på höga halter av koldioxid. Särskilt höga halter syntes under gruppträningspass då många människor samlas på en liten yta. Vid fysisk aktivitet utsöndrar kroppen koldioxid. Att halterna är förhöjda i inomhusluften tyder på att ventilationen är bristfällig.

Koldioxidhalten kontrolleras enkelt med en CO2-logger. 

Vi testade själva att placera en koldioxidlogger i en träningslokal under tre dagar. Det visade sig att CO2-nivåerna stundtals var höga.

Fredrik Haux är utredare på Folkhälsomyndigheten, myndigheten som tagit fram de svenska riktlinjerna angående ventilation och luftkvalitet. Han menar att gymverksamhet kräver ett ventilationssystem som går att reglera utefter antalet personer som vistas i lokalerna. Här är det viktigt att luftflödet är tillräckligt, cirka tio liter tilluft per person.
"När luftflödet inte fungerar blir vi trötta och får ont i huvudet", säger Haux till DN.
I Sverige kontrollerar kommunerna luftkvaliteten i olika byggnader. Den som driver verksamhet i lokalen är dock ansvarig för att förhållandena är bra. Stockholms kommun gör inga regelbundna kontroller på gym. Inspektörerna åker enbart ut om det inkommit klagomål.

Läs hela artikeln på dn.se.

torsdag 20 november 2014

På hur långt håll kan vi höra ljud?

Vid vissa väderförhållanden kan ljud höras på mycket långa avstånd. En kall vintermorgon hör vi exempelvis mer avlägsna ljud än vad vi gör en varm sommardag.

Det är inte skillnaden på temperatur de olika dagarna som ger tydligast effekt. I stället är det hur temperaturen ändrar sig på höjden i ett skikt nära marken som ger olikheter.

Vind- och temperaturförändringar på höjden gör att ljudvågor bryts ned (vinter) och upp (sommar). Detta gör att ljudnivån från exempelvis en motorväg kan ändra sig 20 dBA under ett dygn.

I vinterfallet hörs ljuden tio gånger så långt. Ljudvågens utbredning leder till att syre- och kvävemolekylerna roterar och vibrerar olika mycket beroende på temperatur, fuktighet och lufttryck. En viss del av ljudenergin omvandlas till rörelseenergi och ljudet når längre (atmosfärsabsorption). Ljudet blir högre ju högre frekvensen är och ökar med temperaturen.

Bilden är tagen från smhi.se
Ju starkare ljudkällan är - ju längre når ljudet. Åska hörs vanligen 15-20 km då skiktningen under molnet snarare böjer upp ljudvågen än ner. Skulle temperaturen utanför molnet öka med höjden skulle säkert åskan höras mycket längre, kanske upp till 40 km. Om ljudet breder ut sig över flera skikt där ljudet böjs både upp och ner kan ljudet höras på mycket stora avstånd. Det är därför ljudet hörs bra på öppet hav, där kallt hav möter varmare luft ovanför.

När når ljudet som längst?

Ljudet når längst om det finns två skikt som ligger ovanpå varandra. I det övre sker nedåtböjning (medvind/temperaturökning) och i det under uppåtböjning (motvind/temperaturminskning). Ljudet skulle i dessa förhållanden nå mycket långt horisontellt. Ingen markdämning skulle förekomma då ljudet inte når marken. Skulle varken temperatur eller vind ändras skulle ljudnivån avta med 6 dB varje gång avståndet mellan sändare och mottagare dubblades.

Skulle ljudet breda ut sig i en skiktad atmosfär utan vertikal spridning skulle ljudnivån minska med 3 dB.

SMHI har illustrerat hur ljudnivån minskar med avståndet med hjälp av ett diagram. I diagrammet har de även tagit hänsyn till externa ljudkällor. Frekvensen på ljudet är 1000 Hz och en atmosfärsdämpning på 3,2 dB/km har använts. Notera att mer lågfrekvent ljud kan höras ännu längre, ibland upp till 30-35 km.

Här är diagrammet:

onsdag 19 november 2014

Latorp blev Sveriges energismartaste förening

Bilden tagen från www.fogis.se
Energipriset delades ut under Fotbollsgalan och gick till Sveriges energismartaste fotbollsförening. Det blev Örebroklubben Latorp som vann utmärkelsen och en check på 15 000 kronor.
"Vi är fantastiskt stolta och glada och har fått en massa hälsningar hemifrån! Det är ju inte bara vår förening som har fått priset utan hela samhället är en vinnare. Latorps IF är en gammal förening med begränsade resurser så alla tillskott och uppmärksamhet ger oss energi att fortsätta arbeta för våra aktiva", säger Peter Cronarp, ordförande Latorps IF till fogis.se.
Besparingarna har gjort med små medel. Bland annat har varmvattenberedare och fönster bytts ut. Omklädningsrummen har byggts om och energisnål belysning har installerats. Totalt har åtgärderna lett till 5000 kronor i minskade elkostnader årligen.

Läs mer här.

måndag 17 november 2014

Vindens verkan på temperaturen

På denna väderapplikation anges
den upplevda temperaturen med
hänsyn till vindstyrka.
Innan man stiger utanför dörren är det lätt att slänga en blick på termometern för att avgöra vad man ska ta på sig. Siffran termometern visar kan dock vara missvisande. Så fort det blåser tillkommer vindens kyleffekt på den upplevda temperaturen.

På sommaren kan det vara skönt med lite vind, men på vintern känns det genast mycket kallare så fort det blåser. Genom att kombinera temperatur med vindens hastighet kan vi räkna fram den effektiva temperaturen. Denna formel visar vindens kylande effekt på bar hud och är framtagen av de kanadenskiska forskarna Randall Oscevski och Maurice Bluestein.

Det är främst vid låga temperaturer som vindstyrkan har stor avkylningseffekt. Visar termometern på -10°C och det blåser 2 m/s är det effektiva temperatur -14°C. Blåser det 10 m/s vid samma temperatur är den effektiva temperaturen -20°C. På SMHI:s hemsida finns en tabell för effektiv temperatur.

Följande formel beräknar fram den effektiva temperaturen/vindens kyleffekt (Teff). T står för temperaturen i celsius och V vindhastigheten i meter per sekund.

Matematisk formel för att räkna ut vindens kyleffekt







torsdag 13 november 2014

Köpcentrum bör energieffektiviseras

Sveriges köpcentrum är jämte livsmedelsbutiker och idrottslokaler den kategori som förbrukar mest energi. Utökade och tydligare myndighetskrav krävs för att minska energianvändningen menar Sofia Stensson på Chalmers.
"Idag gäller kraven bara köpcentrumens ägare, men även butiksägarna behöver bli involverade för att vi ska minska energianvändningen", menar hon.
Det är svårt att få en bild av hur mycket energi som förbrukas i köpcentrum. Den stora energianvändningen tillsammans med ett ökat antal inomhuscentrum gör att det är av vikt att kunna få en överblick över situationen. Någonting som försvårar kartläggningen är att de svenska byggreglerna (BBR) och energideklarationerna inte inkluderar köpcentrums totala energianvändning. Det är bara fastighetsägarens energianvändning som räknas, inte butiksinnehavarnas. Att definitioner och benämningar används inkonsekvent gör det svårt att jämföra olika köpcentrum.

Läs mer om detta på Chalmers hemsida.

Vi på Intab har sålt loggers till köpcentrum för kartläggning temperaturer. Det är ett första steg för att sedan kunna optimera klimatet och minska energiåtgången.

måndag 10 november 2014

Persienner håller kylan ute

Visste du att:

Genom att dra ner persienner och gardiner hålls kylan ute. Neddraget under natten ger alltså ett varmare sovrum.

torsdag 6 november 2014

Inget krav på individuell mätning

Det har varit mycket diskussioner kring Boverkets förslag om individuell debitering av värme. Nu har beskedet kommit att detta varken ska införas vid nybyggnation eller ombyggnad. Någonting som glädjer SABO.
"Det är en seger för alla oss som bidrar till ett energieffektivt, koldioxidneutralt samhälle. Nu kan de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen fortsätta sitt framgångsrika arbete med att spara energi," säger organisationens VD Kurt Eliasson i ett pressmeddelande.
Boverket har utrett huruvida IMD (individuell mätning och debitering) av värme och vatten är kostnadseffektivt. Slutsatsen blev att IMD inte ska vara obligatoriskt. Bostadsföretagen får då en morot att fortsätta satsa på att minska energianvändningen. Om hyresgästen själv skulle stå för den exakta kostnaden för förbrukningen skulle incitamenten bli mindre för fastighetsägaren att exempelvis tilläggsisolera eller byta fönster.

Under de senaste sex åren har 106 av SABO:s medlemsföretag minska energianvändningen med tolv procent.

Här finns SABO:s pressmeddelande.
Läs om nyheten i tidningen NyTeknik.

måndag 3 november 2014

Energikartläggning försenas

Föreskrifterna till energikartläggningarna i stora företag försenas. Energimyndigheterna skulle ha besluta om dessa i slutet av november. Nu skjuts detta på framtiden.

Lagen om energikartläggning trädde i kraft 1 juni i år. Kartläggningarna ska vara utförda senast 5 december 2015. Kraven har dock fått mycket kritik. Bland annat anser Sabo och Svensk Fjärrvärme att förslaget leder till snedvriden konkurrens då samtliga kommunala bolag omfattas av kravet, oberoende av storlek.

Energimyndigheten fick därför redovisa en ny tolkning av vilka företag som omfattades av kraven. Läs mer om detta här.

Som stort företag räknas ett bolag med minst 250 anställda och en omsättning över 50 miljoner euro.

Före årsskiftet planerar Sveriges Kommuner och Landsting att gå ut med rekommendationer om hur tolkningen ska tillämpas av kommuner.

onsdag 29 oktober 2014

Bara en ackumulatortank klarar kommande krav

Foto: Energimyndigheten
2017 träder nya ekodesignkrav gällande stilleståndsförluster för ackumulatortankar* i kraft. När ackumulatortanken värmt vatten till 55°C och sedan stängts av mäts värmeförlusten. På detta sätt får man fram tankens termosfunktion. Vilka gränsvärden som gäller beror på storlek.

Energimyndigheten har gjort ett test på fem tankar för att se hur de klarar av de kommande kraven. Detta skriver tidningen Energi och Miljö. Det visade sig att enbart en av dessa klarade gränsen. Skillnaderna mellan tankarna var stora vad gäller värmeförluster vid stillestånd. Det visade sig att den sämsta förlorar 77 procent med värme än den bästa.

Martijn Jansen på Energimyndigheten är ansvarig för testat. Han poängterar att man inte kan stirra sig blind på siffrorna utan även måste ta hänsyn till andra aspekter, bland annat storlek. I testet ingår enbart tankar i storleken 500-600 liter. Det är naturligtvis även viktigt att kontrollera att tanken har rätt anslutning och tillräckligt avancerad styrning.
"Att bara gå på bästa isolering räcker inte", menar Martijn.

* Ackumulatortank, värmeisolerad tank som fungerar som varmvattenbuffert vid till exempel centralvärme. (Källa: Wikipedia)

torsdag 23 oktober 2014

Energipris på Fotbollsgalan

Att energieffektivisering är ett hett ord har nog ingen missat. Det talas om att tänka energismart i de flesta sammanhang - nu även när det handlar om fotboll.
Då Fotbollsgalan arrangeras den 10 november kommer nämligen pris till den klubb i landet som är bäst på energieffektivisering att delas ut.
Saxemara IF är en av de klubbar som är nominerade.
"Vi hade väldigt höga energikostnader och har fått ner dem rejält. I en liten förening handlar allt om ekonomi", säger Hans Hedström, arenaansvarig i klubben, till Sveriges Radio.
Här kan du läsa texten och lyssna på intervjun med Hans Hedström.

måndag 20 oktober 2014

Satsar en miljard på arbetsmiljön i skolan

" Man ska bli pigg av att gå i skolan, inte trött. Dålig ventilation och lokaler dåligt anpassade för modern pedagogik skapar trötta elever och sämre resultat. Därför investerar vi i skolrenoveringar. Alla elever och lärare ska ha en bra arbetsmiljö i moderna lokaler", säger utbildningsminister Gustav Fridolin till regeringen.se.

I 2015 års budgetproposition har regeringen för avsikt att inrätta ett statsbidrag för medfinansiering av investeringar i bra arbetsmiljö i skolan. Skolbyggnaderna ska vara klimatsmarta och moderna.
Regeringen menar på att skolan bör vara ett föredöme i klimatfrågan. Att lokalerna är energieffektiva är en självklarhet.

Tanken är att Boverket, i samband med Skolverket och Energimyndigheten, ska få uppdraget att fördela bidraget. Meningen är att rikta satsningen mot grundskolan och lokaler i direkt anslutning till skolbyggnaden, exempelvis lokaler för förskoleklass.

Regeringen föreslår 100 miljoner 2015 och beräknar sedan avsätta 300 miljoner per år mellan 2016-2018. Totalt blir detta en miljard.

Läs mer på regeringens hemsida.

torsdag 16 oktober 2014

Mätning ledde till minskad energianvändning

Energieffektivisering i kommunala vattenpumpsystem

Går det att minska energiförbrukningen i ett vattenpumpsystem med 30 procent?
Svaret är ja, även om vägen dit kräver tekniska åtgärder och kompetensutveckling. Detta presenterar Länsstyrelsen och Hållbar utveckling Väst i det gemensamma projektet ENVA.

"Att mäta är att veta" konstaterades det efter genomfört projekt. Genom mätningar av pumparnas energianvändning och drifttid gjordes bedömningar om hur allt fungerade. Bland annat mättes det hur ofta två pumpar gick parallellt. De åtgärder som gjorts har lett till stora besparingar.

Energikostnader

Varje liter vatten som passerar genom vattenpumpsystemen kostar pengar i form av energi som går åt för att pumpa vattnet. Många pumpsystem fungerar dock ineffektivt.

De kommuner som deltagit i projektet har genomfört energianalyser och mätningar. På detta sätt har energieffektiviseringsåtgärder indentifierats. I samband med mätningar upptäcktes bland annat läckage, att hjulen i pumparna var olika stora så att flödet blev större, överdimensionerade pumpar och att värmeelement och kyltorkare gick kontinuerligt under hela året.

Genom att jämföra mätningar före och efter åtgärderna har besparingen räknats ut.


Läs hela broschyren här.

tisdag 14 oktober 2014

Dålig luft av ventilationen

Ventilationen kan ge dåligt luft. I alla fall om fukt kommer in i filtret.
IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort en undersökning på fyra kontorsbyggnader utan kända problem med inomhusluften. Tilluften i samtliga byggnader renades med hjälp av glasfiberfilter.
Det visade sig att filtren inte klarade av att avskilja partiklarna. Bara 50 procent av de största partiklarna skildes ut.

Vidare visade mätningarna att det kan bildas irriterande ämnen i systemen. Detta är en reaktion av att fukt kommer in. Ett av ämnena som hittade i två av systemen var mögel. Även om halterna av samtliga ämnen som spårade är under riktlinjerna kan det inte uteslutas att de tillsammans kan vara skadliga.
"Även om vi inte har uppmätt jättehöga halter är det oroväckande när vi ser att ventilationen bidrar med ämnen som är oönskvärda i innemiljön", säger Pär Fjällström, forskare på IVL till tidningen Ny Teknik.
Runt 70 procent av de hälsoproblem som upplevs på kontor beror på ventilationen. Det är därför viktigt att undersöka ventilationssystemen om klagomål uppstår.

Läs artikeln på Ny Tekniks hemsida.

tisdag 7 oktober 2014

Sjukhus energioptimeras

På Västmanlands sjukhus i Västerås ska tester göras för att undersöka hur man bäst minimerar energianvändningen i fastigheten.

Pilotprojektet ska genomföras i den friliggande byggnaden där Barn- och ungdomspsykiatrin är förlagd. Att börja på en friliggande byggnad har sina fördelar. Oftast brukar tester inte vara möjliga att göra på en sammanhängande byggnad, utan bara på en del av byggnaden. Detta gör att analysen inte blir korrekt då delar av byggnaden fortfarande läcker energi.

Landstinget i Västmanland får nu chansen att arbeta med en hel byggnad. Resultatet ska sedan appliceras på samtliga byggnader.

Läs landstingets pressmeddelande här.

torsdag 2 oktober 2014

Dålig inlärning när inomhusklimatet brister

En av fem skolelever i Norden tycker att klimatet i skolan är dåligt. Var tredje elev av dessa tycker inte att de lär sig tillräckligt. Detta visar studier gjorda av Center for Undervisningsmiljø i Danmark.

Genom att hålla en god inomhusmiljö bidrar man till ökade inlärning. Enligt Pawel Wargocki som är lektor vid Danmarks Tekniske Universitet, DTU, minskar barnens förmåga att lösa koncentrationskrävande uppgifter med 15 procent om luftkvaliteten i klassrummet är dålig. Med luftkvalitet syftas det i detta fall på ventilation och temperatur.

De danska undersökningarna visar också att knappt 30 procent av de elever som lider av dåligt inomhusklimat också anser att de inte lär sig särskilt mycket i skolan.

Även i Sverige har undersökningar gjorts. MM Konsult AB har tillsammans med Universitetssjukhuset i Örebro studerat inomhusklimatet på svenska skolor. 5000 högstadieelever deltog i undersökningen - som bland annat visade att 50 procent av eleverna anser att det är för kallt under vinterhalvåret. Det kom även klagomål på dåliga temperaturväxlingar och ovädrade klassrum.

Noterbart är dock att en stor del av eleverna också är nöjda med inomhusklimatet på sin skola.


tisdag 30 september 2014

Undvik fuktproblem i sovrummet

De flesta sover bättre i lägre temperaturer. Det kan därför vara idé att dela in hemmet i olika zoner - där sovrummet är något kallare är exempelvis vardagsrummet. Är det något rum som sällan används, eller ska du vara bortrest, är det också idé att sänka temperaturen.
För varje grad temperaturen dras ner minskar energikostnaderna med fem procent.

De lägre temperaturerna i sovrummet kan dock leda till problem med fukt. I tidningen Fastighet och bostadsrätt konstateras det att en familj med två vuxna och två barn sammanlagt avger tio liter vatten per dygn genom att svettas och andas. Eftersom cirka åtta av dygnets timmar spenderas i sovrummet bildas stora mängder fukt just där. Om värmen från de andra rummen söker sig till det kallare sovrummet kan problem med fukt och mögel uppstå och det kan bildas kondens.

För att undvika problemen bör bostaden vara torr och varm (minst 18-22 grader) i alla rum. Vill man ha det svalt i sovrummet ska temperaturen sänkas på kvällen och ökas på morgonen. En god idé är även att vädra tre gånger per dag, samt att begränsa drag och temperatursvängningar.

Läs vår inomhusklimatmanual där du får fördjupad kunskap i temperatur, fukt och koldioxidhalter.

torsdag 25 september 2014

SP forskar om behovsstyrd ventilation

Bilden är hämtad från VVS-forum.
I Borås har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) en forskningsvilla. Där ska det nu göras forskning kring behovsstyrd ventilation. Målet är att hitta parametrar och funktioner för att få ett sunt inomhusklimat samtidigt som ventilationsflödet sänks för att minska värmebehovet.

Nyligen togs beslut om ekodesignkrav för ventilationsaggregat. Där premieras aggregat som är anpassade för behovsstyrd ventilation. Samtidig är det inte klart hur luften i bostäderna ska mätas för att ventilationen ska regleras utifrån behov utan att försämra inomhusklimatet.

I SP:s forskningsvilla ska bland annat energianvändning och inomhusklimat utvärderas genom detaljerade mätningar. Utöver detta kommer ytterligare koncept utvärderas genom mätning av inomhusklimatet i andra byggnader.

Läs mer om projektet är.

måndag 22 september 2014

Branteviksålens ålder gick inte att fastställa

Läs mer på Ystad Allehands hemsida.
Branteviksålen hittades död i augusti. Då fiskades den upp i brunnen där den tros ha levt i 155 år. För att fastställa ålens ålder en gång för alla skickades den på analys. Meningen var att årsringarna i ålens hörselstenar, otoliterna, skulle studeras.

På sötvattenlaboratoriet kunde man dock konstatera att huvudet var tomt.
"Nu håller vi på att leta efter otoliterna i gruset som fiskades upp från brunnen. Utan hörselstenarna blir det svårt att bestämma ålens ålder. På andra fiskarter kan man använda ryggkotorna, men det är svårt på en så här gammal fisk.", säger sötvattenlaboratoriets Håkan Wickström till YA och fortsätter:

"Vi letar vidare och har alls inte gett upp."
Håkan Wickström har under de senaste åren mätt temperaturen i Branteviksbrunnen med mätinstrument från Intab.

Vill du läsa mer om Branteviksålens historia, klicka här.

onsdag 17 september 2014

Ackrediterad eller spårbar kalibrering?

Oavsett användningsområde för dina loggers finns det ofta krav på att kvalitetsstandarder som säkerställer att mätinstrumentet mäter som utlovas följs. För att säkerställa detta behöver instrumenten kalibreras.

Att kalibrera en logger innebär att en uppmätning sker där mätosäkerheten och objektets avvikelse vid olika nivåer fastställs. Det finns olika typer av kalibreringar. Vi tillhandahåller ackrediterade och spårbara kalibreringar.

Vad är det då för skillnad mellan ackrediterad och spårbar kalibrering?

En spårbar kalibrering, som vi utför här på Intab, innebär att resultatet går att spåra till referenser som följer nationella eller internationella standarder. Är kalibreringen ackrediterad utförs den av ett laboratorium som är godkänt av ett ackrediteringsorgan.

Att kalibreringslaboratoriet är ackrediterat innebär att vissa angivna standarder uppnås. I Sverige görs ackrediteringarna av Swedac. Standarden som används vid ackrediteringar globalt är ISO/IEC17025. Hos oss erbjuder vi ackrediterade kalibreringar hos SP och Exova.

Vilken kalibrering du själv ska välja beror på vad du har för krav på dig. Här kan du läsa mer om våra kalibreringar.

måndag 15 september 2014

Välj rätt lampor och spara pengar

Den 1 september 2012 blev det förbjudet att sälja glödlampor inom EU. Nu är det lågenergilampor och LED-belysning som gäller. Har man svårt att veta vilken lampa man ska välja kan man bland annat ladda ner Energimyndighetens app "Lampguiden".

Med lågenergilampor och LED-belysning är det nämligen inte samma watt som gäller. Medan en äldre glödlampa omvandlade tio procent av energin till ljus omvandlas betydligt mer i de nyare lamporna. Lågenergilampor använder ungefär en fjärdedel så mycket el som en glödlampa - vilket innebär att en äldre 60 W lampa kan bytas mot en 15 W lågenergilampa.

onsdag 10 september 2014

Passivhus verifierades genom mätningar

Under sex veckor i vintras mättes effektbehovet för temperatur, värme, varmvatten och el upp i kvarteret Fridhem i Trollhättan. Området blev därmed ett av Sveriges första som verifierades genom mätningar.

Enligt en enkät bland de boende var 82 procent nöjda med inomhusklimatet i vintras. De sex husen där de tillfrågade bor värms upp med luftburen värme. I ett sjunde hus, som är ett lamellhus där uppvärmningen sker med vattenradiatorer, var andelen nöjda 55 procent. Anledningen till den lägre procentsatsen kan dock beror på att ett servicehus med många äldre är belägen i fastigheten.

Kvarteret Fridhem är passivhuscertifierat enligt Feby 2009. Inomhusluften ligger på 22°C. Resultaten efter vinterns tester visar att kvarteret klarar Febys krav om man tar hänsyn till mätosäkerheten. Däremot var energianvändningen i lamellhuset högre än förväntat.

Enkätresultaten pekar på att vädring och användning av spiskåpor ökar värmeförlusterna med fem kWh/kvm.

Läs mer om detta på tidningen Energi & miljös hemsida.

måndag 8 september 2014

Ventilationskontroll i skolor brister

Skolan på bilden har ingenting med texten att göra.
Forskning visar att dålig inomhusluft kan leda till sämre koncentrationsförmåga, vilket i sin tur ger sämre studieresultat.  Dålig luft ökar även förekomsten av allergier.

Trots lagstiftningens krav är den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) bristfällig. Endast fyra av tio kommuner har genomfört OVK på samtliga grund- och gymnasieskolor under de senaste tre åren.
"De konsekvenser dålig inomhusluft riskerar att innebära för elever och skolpersonal i form av en dålig lärandemiljö, astma och allergier är inte acceptabla", säger Britta Permats, vd på Svensk Ventilation till tidningen Energi & miljö.
Uppgifterna presenterades i en rapport från Svensk Ventilation. Rapporten visar även att en femtedel av kommunerna saknar rutiner för att följa upp eventuella anmärkningar. Detta innebär att risken är stor att bristerna i inomhusluften inte åtgärdas. Var fjärde kommun har en skola där samma problem visat sig i tre år eller mer - och fortfarande inte åtgärdats.

Britta Permats konstaterar att förbättringar i ventilationen kan upplevas som kostsamma på kort sikt. Att förbättringarna leder till vinst för elever, skolpersonal, kommuner och samhälle på längre sikt tar många inte hänsyn till.

"En god inomhusmiljö är en investering i framtiden", avslutar Britta Permats.
Läs gärna vår broschyr om inomhusklimat. 

Här hittar du också en debattartikel om ämnet.

tisdag 2 september 2014

Rekordvarm juli - rekordblöt augusti

Det har varit en varierande sommar vädermässigt. Medan juli var en av de varmaste blev augusti en av de blötaste.

I Västergötland blev det nytt regnrekord då 133,7 mm föll på ett dygn över Hällum enligt smhi.se. 83 mm av dessa föll mellan klockan 4 och 8. Värdet är inte bara årets högsta så här långt utan innebär också nytt landskapsrekord för Västergötland. Det tidigare rekordet var från Falköping den 30 augusti 1997 då 95 mm regn föll över orten.

Rekordregnet i Hällum placerar sig som tionde största i Sverige mellan 1961 och 2013*.

Det är ovanligt att nordvästra Götaland drabbas av regnmängder över 90 mm. Det är ofta lågtryck som rör sig norrut från Polen som ger kraftiga regn. Dessa brukar dock sällan beröra västra utan mer de östra delarna av Götaland.

En anledning till augustis stora oväder kan vara att havsvattnet i Västerhavet varit rejält uppvärmt efter en mycket varm juli månad. Detta ökar risken för kraftig nederbörd.
Från Hällum. Källa smhi.se

Det finns mer att läsa om detta på SMHI:s hemsida.


*Större mängder regn kan ha fallit på platser som SMHI inte har några mätningar på.

torsdag 21 augusti 2014

Sommarens temperaturer över medel

I år har vi haft en varm och solig sommar. 
Faktum är att juli varit varmare än vanligt. 

I alla fall om man jämför med SMHI:s statistik som sträcker sig från 1961 till 1990. Statistiken mellan dessa år visar att medeltemperaturen i Göteborg varit 17°C i juli. Enligt vår mätning, som är gjord utanför Intabs kontor i Stenkullen, var medeltemperaturen i år 20,3°C. I Götaland var månadens medeltemperatur i år 2-4 grader varmare än normalt. Sveriges högsta månadsmedeltemperatur avlästes i Linköping 1914 och i Karlstad 1901. Den var 21,8°C. På de senaste åren har 2006 stuckit ut med en medeltemperatur på 21°C.

Månadens högsta temperatur i Stenkullen var 31°C (25 juli 2014). Den lägst uppmätta var 8,4°C och inträffade precis i början av månaden. På flera ställen i Sverige sattes toppnoteringar. I Umeå mätte man 33,2 grader den 23, vilket är den högsta temperaturen sedan 1882.

Värmen höll sedan i sig fram till till början av augusti.

Här kan du se hela mätningen från sommaren 2014.
Filen är en EasyView-fil Har du inte EasyView kan du ladda ner EasyViewer för att tittat på filen. Det gör du här.


Klicka här för att se mätningen större.

fredag 15 augusti 2014

Letar fukt på slott

Bilden är på Läckö slott på Kållandsö.
I historiskt värdefulla byggnader är det viktigt att ha rätt klimat. Kyla saktar ner nedbrytningsprocesser och mögeltillväxt. Genom att hålla den relativa luftfuktigheten på en bra nivå kan de värdefulla föremålen bevaras.

Torun Widström, doktorand på KTH:s avdelning för byggnadsteknik, vill undersöka hur fukt och mögel uppstår i kulturhistoriska byggnader. Just nu undersöker forskaren Skokloster slott i Uppsala.
"Väggarna i en sådan här byggnad kan vara 1,5 meter tjocka och förblir kalla länge. Om det då kommer in varm och fuktig sommarluft så kan fukten kondensera. Väggar, gobelänger och gyllenlädertapeter buffrar också fukt", säger hon till tidningen Energi & Milö.
 Tillsammans med forskare från Göteborgs och Uppsala universitet undersöker Torun Widström nu olika lösningar för att hålla temperatur och fukt på rätt nivåer. Detta gör de med hjälp av mätningar och simuleringar. Med hjälp av simuleringarna kan fuktvariationer över tid studeras. Bland annat kan en framtidsbild av hur fukten skulle påverkas av ett förändrat klimat tas fram. Detta ska Torun gör inom ramen för ett EU-projekt tillsammans med Fraunhoferinstitutet.
"De flesta kulturhistoriska byggnader saknar de klimatskydd som moderna byggnader har, så om det kommer slagregn kan huset bli väldigt vått," säger Torun Widström.
Mer om projektet går att läsa här.
Information om mätning i olika miljöer, exempelvis museer, slott och i kyrkor går att hitta här.

tisdag 12 augusti 2014

Stort intresse för världens äldsta åls död


Vi har under flera år skrivit om Branteviksålen. Där har Sveriges Lantbruksuniversitet med Håkan Wickström i spetsen kontrollerat temperaturen med hjälp av en Tinytag.

Förra veckan upptäckte brunnens ägaren att den 155-åriga ålen dött. Nyheten har fått ett stort genomslag och förutom tät rapportering i svenska medier har nyheten synts i USA, Kanada, Danmark och Irland. Bland annat BBC, The Telegraph och The Times har skrivit om händelsen.

Nu återstår det att se om ålen som hittats är samma djur som Samuel Nilsson släppte ner i brunnen 1859.

Här kan du läsa mer om Branteviksålen.

måndag 11 augusti 2014

Mycket klagomål på värmen - men oftast är det ventilationen som brister

Hämtat från Unionens medlemstidning Kollega.
Det har varit en varm sommar. Det har Arbetsmiljöverket märkt av i form av mängder med samtal angående varma arbetsplatser. I kontorsmiljöer är det dock bristfällig ventilation som ofta är problemet.

Majoriteten av de samtal som inkommit till Arbetsmiljöverket handlar om vilka inomhustemperaturer som är tillåtna. Arbetsmiljöverkets riktlinjer gällande temperaturen på arbetsplatser gäller för allt arbete som sker inomhus. Det är därför svårt att sätta en exakt temperaturgräns. Klimatet bör vara sådant att arbetet ska kunna genomföras utan att personalen utsätts för hälsorisker eller olyckor. Överstiger temperaturen mer än 26°C under en längre period bör dock klimatet undersökas, exempelvis med hjälp av temperaturloggers. Tillfälliga temperaturtoppar är undantagna men arbetsgivaren är ansvarig för att bedöma riskerna även vid kortare värmeböljor och även vidta åtgärder om behovet finns. Exempel på åtgärder skulle kunna vara att ordna med fläktar.

Den största delen av de som ringer till Arbetsmiljöverket är kontors- och butikspersonal. Att detta är den största gruppen beror på att de är mer benägna att ringa än andra yrkesgrupper som egentligen är utsatta för högre temperaturer. Arbetsmiljöverket upplever dock inte att det främst är höga temperaturer som är problemet i kontorsmiljöer. I stället är det dålig ventilation. Värmeböljor gör däremot att den stillastående luften blir mer påtaglig.

Även om ventilationen är godkänd är det inte säkert att luften cirkulerar tillfredsställande i hela rummet. En enkel åtgärd för den stillastående luften är att öppna ett fönster.

Läs mer om detta i Unionens medlemstidning Kollega.


måndag 4 augusti 2014

Varför bildas dagg och dimma?

daggpunkt
När fuktigheten kondenserar på mark och växter bildas dagg. Detta sker då marken avkyls på grund av värmeutstrålning. Vid klart väder med svag vind kyls markytan ner tillsammans med luften precis ovanför. När luftens temperatur når nivån där den inte kan innehålla mer vattenånga - mättnadstemperatur - avsätts i stället fuktigheten. Detta kallas dagg, eller frost.

Avkylningen kan fortsätta uppåt. När luften når mättnadstemperatur inom den lägsta metern närmast marken bildas låg dimma. Dimma består av vattendroppar som är så små att de inte faller utan svävar i luften. Detta sker ofta på ängar under nattetid.

Om avkylningen når två meters höjd bildas dimma. Dimman kan nå tiotals och till och med 100-tals meter upp i luften.

Ibland pratar man om daggpunkt. Det är den temperatur som luften måste avkylas till ,utan ändring av lufttryck, för att kondens ska påbörjas.

Här hittar du en formel för hur du räknar ut daggpunkt genom att mäta temperatur och relativ luftfuktighet.

onsdag 30 juli 2014

Varför du inte ska vädra källaren på sommaren

Källare
Fuktproblem och dålig lukt i källare är ett vanligt problem. Många tror att lösningen på problemet är att vädra under sommarmånaderna, då den varma luften utifrån ska torka luften inne i källaren. Det är det inte. I stället för att få torrare luft blir luften nämligen ännu fuktigare.

Anledningen till detta är att då den varmare utomhusluften kyls ned i källaren blir luftfuktigheten högre. Mer ventilation och vädring hjälper därför inte i detta fall.

En jämförelse kan göras med att en kanna med kallt vatten får kondens på sig om den ställs ut i den varma sommarluften. Förklaringen till detta är att kondensering sker då varmluft kyls av.

Detta stämmer väl överens med termodynamikens nollte huvudsats som säger att:
"Två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en tredje kropp, står även i termisk jämvikt med varandra."
Detta kan tolkas så att den varma luften kommer att flöda till den kalla luften tills jämvikt nås. Detta sker då varm luft har högra absolut luftfuktighet än kallare luft.

Den tiden på året man ska vädra källaren är då det är varmare inne än ute. Vattnet i luften kommer då att kondensera utanför källaren. Den varma fuktiga luften i källaren kommer att flöda ut tills jämvikt nås mellan yttertemperatur och källartemperatur.

Missa inte vår Rådgivningssida om inomhusklimat
Utbud av fuktloggers

onsdag 23 juli 2014

Höga temperaturer kan ge värmeslag

Värmeslag, eller solsting, innebär att kroppen under kort tid blir överhettad. Kroppen kan då inte bli av med överskottsvärmen på normalt sätt. Kroppens temperaturreglering sviktar och den drabbade svettas lite, eller inte alls. Samtidigt är kroppen röd, varm och torr. Skillnaden mellan värmeslag och feber är att vid feber fungerar kroppens reglering men ställs in på en högre nivå medan regleringen vid värmeslag inte fungerar.

Värmeslag kan uppstå i områden med hög temperatur och luftfuktighet samt vid stark sol. Fysisk ansträngning kan vara en annan orsak - liksom att man bränt sig i solen eller har vätskebrist.

Det är viktigt att man dricker ordentligt när man vistas i värmen, minst 3-5 liter per dygn. Det är även bra att få i sig extra salt och vara försiktig med hård fysisk belastning. Att vistas i skuggan och svalka sig ofta är att rekommendera.

Tillståndet blir kritiskt då kroppstemperaturen ligger omkring 41°C.

Om någon drabbas av värmeslag är det viktigt att föra personen till skuggan eller ett luftkonditionerat rum. Om kroppen är brinnande het är det lämpligt att skölja den i kallt vatten, dock ej kallare än 15°C.

Här kan du läsa mer om värmeslag och solsting.

onsdag 16 juli 2014

Extra viktigt med rätt temperatur under rötmånaden

Redan under romartiden kunde man konstatera att maten höll sig sämre under sommaren. Värmen och en hög luftfuktighet gör det gynnsamt för bakterier och matvaror blir lätt dåliga. Med anledning av detta uppkom Rötmånaden, som är en period i slutet av juli och en månad framåt.

Visserligen är den traditionella rötmånaden "vidskeplig" då den är knuten till vissa datum och inte väderförhållandena - men att maten håller sämre på sommaren stämmer ju.

Därför är det naturligtvis extra viktigt att hålla rätt temperaturer hos livsmedel under sommarhalvåret.

Alla utrymmen (över 10 kvm) för kylda och frysta livsmedel ska enligt lagstiftningen förses med utrustning för temperaturmätning. Instrumenten rekommenderas mäta varannan timme och mätresultaten ska sedan sparas under minst ett år.

Djupfrysta varor ska hålla en temperatur på –18°C eller lägre. Kortvarig temperaturhöjning till högst –15°C godtas vid bland annat transporter.

Mer om mätning inom livsmedelsbranschen hittar du här.

onsdag 9 juli 2014

25°C - men hur varmt upplever vi att det är?

Människan kontrollerar sin egen temperatur. Föda och fysisk aktivitet ger en inre temperatur på 37°C. Hudens temperatur är 33°C. Skillnaderna gör att värmen inifrån kroppen förs till ytan. Därifrån leds den bort, vilket gör att värme går förlorad.

Är det lugnt, vi vilar och har tunna kläder når människan termisk jämvikt med omgivningstemperaturen vid 21-24°C. Utan kläder behöver vi 30°C.

Skulle kroppens temperatur sjunka till 10°C skulle vi tappa känseln och vid en inre kroppstemperatur på längre än 26°C överlever människan normalt inte.

Att temperatur är ett mått på hur varmt eller kallt det är vet de flesta. Det är dock inte alltid temperaturen på mätinstrumentet är enda sanningen om hur det egentligen känns för människan. Bland annat behöver man ofta mäta vind och luftfuktighet efter som det påverkar hur varmt vi tycker att det är.

Vindar

Vindar kyler. På sommaren kan det vara skönt med en svalkande vind, medan det på vintern känns betydligt kallare så fort det blåser. Vinden kyler så fort den är kallare än hudtemperaturen. Detta gör att vinden har en stor betydelse för den upplevda temperaturen. En lufttemperatur på -10°C och en vindhastighet på 5 m/s känns som -20°C vid vindstilla.

Luftfuktighet

Även luftfuktigheten har betydelse för hur vi upplever temperaturen. Är det fuktigt upplever vi det som varmare än när det är torrt. Är det så varmt som över 32°C kan inte huden stråla ut tillräckligt med värme och svettningar hjälper till för att kyla ned kroppen. Är det fuktigt då kan inte denna avkylning ske tillräckligt snabbt. 32°C vid 75% relativ luftfuktighet upplevs som 43°C.

onsdag 2 juli 2014

Mycket att spara inom livsmedelsbranschen

Livsmedelsbranschen mätningar
Livsmedelsbutiker står för ungefär fem procent av Sveriges totala elanvändning. I en studie från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, konstateras det att genom att enbart ha dörrar och lock på kylarna skulle energianvändningen kunna halveras.

Idag har nästan hälften av butikerna öppna kyldiskar. Energimyndighetens Beställargrupp Livsmedelslokaler, Belivs, har ett antal butiker som demonstrationsexemplar. Där har kylsystem bytts ut, spillvärme används till uppvärmningen och mejeriavdelningen har fått dörrar. City Sparköp i Borås är en av butikerna som genomför åtgärden.
"Vi har sparat mer energi än vi trodde från börjat, vi har minskat energikostnaden med 70 procent", säger butikschefen Håkan Englund till Sveriges Radio P4 Sjuhärad.
Intresset för att ha kontroll på sin butik med mätsystem har ökat, enligt Belivs - som i sin förrapport konstaterar:
Att mäta är att veta. Men när man vet behöver man också agera om det ska resultera i någon förändring. Att hitta en lyckad kombination av vetande och agerande är det som skapar förutsättningar för att hitta energivinster.
I butiker är det även av intresse med temperaturmätningar för att kontrollera att produkterna håller rätt kvalitet. För att enkelt hålla kontroll på kyl- och frysutrymmen samt energianvändning finns många onlinesystem, däribland Intabs fjärrmätningssystem med GPRS-överföring till en webbserver.

onsdag 25 juni 2014

Mäta lufttemperatur utomhus

De äldsta temperaturmätningarna i Sverige är från Uppsala år 1722. Idag mäter SMHI utomhustemperaturen på stationer runtom i Sverige. De vet också hur man mäter för att få rättvisa resultat.

Temperaturskillnaderna kan vara stora i luftskiktet närmast marken. Detta beror på markytans egenskaper. Solen värmer exempelvis mer på en torr sandmark än en fuktig gräsmark. Temperaturen påverkas även av markens lutning samt om det är hus eller träd i närheten. På SMHI försöker man därför mäta utomhustemperaturen på en så öppen plats som möjligt. Marken får gärna vara täckt med kort gräs och mätinstrumentet placerat på 1,5 till 2 meters höjd.

För att få rättvisa värden måste temperaturmätaren även skyddas från solstrålning och regn. Direkt solstrålning gör att mätaren visar för hög temperatur. Den bör dock inte vara placerad i skuggan - utan bara själva temperaturmätaren ska vara skyddad mot sol. Det är då lämpligt att använda sig av ett väderskydd. Avdunstning från regn gör att mätaren visar för låg temperatur.

På de platser med automatisk insamling, vilket kan ske med olika typer av dataloggers, samlas data in en gång i timmen.