torsdag 27 mars 2014

Rätt antal mätpunkter i lagerutrymmet


Vid hantering av livsmedel är det viktigt med regelbundna kontroller av temperaturen. I lagerutrymmen större än tio kvadratmeter ska ett registrerande mätinstrument - en datalogger - användas.

Det är viktigt att givaren placeras så att den inte påverkas av korta temperatursvängningar.

Vid lager där oförpackade livsmedel förvaras ska även mätning av relativ luftfuktighet ske.

Följande antal mätpunkter ska användas:

Lagerstorlek - kvm Antal mätpunkter
10 - 5001
501 - 5 0002
5 001 - 20 0003
20 001 - 50 0004
50 001 - 85 0005
85 001 - 6

tisdag 25 mars 2014

Ny utredning av individuell mätning

Förslaget om obligatorisk individuell mätning och debitering (IMD) fick skarp kritik. 
Nu har regeringen lämnat in en ny proposition där nya, tydligare krav på energimätning presenteras.

I propositionen "Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet" framgår det att Boverket ska utreda mätning av värme och varmvattenanvändning. De ska sedan föreslå i vilka fall mätning av en enskild lägenhets elförbrukning ska genomföras.

Åtgärderna föreslås träda i kraft i juni 2014.

Enligt Sabo kostar införandet av utrustning för värme- och vattenmängdsmätning mellan 15 000 och 20 000 kronor per lägenhet. Driftkostnaden hamnar på 500-800 kronor per lägenhet och år.

Ett annat förslag i den inlämnade propositionen är energikartläggningar för stora företag och organisationer. Vart fjärde år skulle då en omfattande översyn leda till förslag på lösningar för att minska energianvändningen.

Mer om detta går att läsa i tidningen VVS-forum.

Vad tycker du är för- respektive nackdelarna med individuell mätning?

måndag 17 mars 2014

Fryser = kalla fötter

Människor blir kalla om fötterna när de fryser - även om golven inte är kalla. Detta beror på att vid värmeunderskott i kroppen prioriteras temperaturen invärtes. Det gör att fötterna blir kalla.

Vid användning av lämplig fotbeklädnad blir människan mindre känslig för skillnader mellan golv- och rumstemperatur.

Vill du lära dig med om mätning av inomhusklimat - läs vår inomhusklimatmanual.

Källa: Folkhälsomyndigheten 

onsdag 5 mars 2014

EasyView och Part 11



Häromdagen fick vi åter igen frågan kring Part 11 ifrån en av våra kära stamkunder i läkemedelsbranschen. Självklart kunde vi hjälpa honom med lite information kring detta och EasyView.

Ni vet väl att det syns i EasyView om någon har varit inne och redigerat sina mätdata? I läkemedelsbranschen är det mycket viktigt att ingen går in och ändrar i mätfilerna. Detta kan enkelt spåras. Här ser ni hur.

måndag 3 mars 2014

Mätteknik: Samplingsintervall - vad ska jag tänka på?

När vi talar om sampling så talar vi om hur ofta ett mätvärde registreras av dataloggern. Detta anges ofta i Hz [antal mätvärden/sekund].

Många programmerar sin datalogger att sampla så fort som möjligt, vilket kan leda till att man samlar på sig onödigt mycket data.

Exempel: Mätning av temperatur i kylskåp

När mätproben/sensorn placeras i kylen kommer det vara en differens i temperaturen mellan sensorn och kylen, tills det att de nått termisk jämvikt. Med termisk jämvikt menas att kylen och proben får samma temperatur.

Även om termisk jämvikt är nådd kommer det dröja till kylskåpet är tillbaka till sin originaltemperatur, detta är vad vi kallar tröghetsfaktor.

Även proben har en tröghetsfaktor eller som man ofta skriver, tidskonstant. Om man öppnar och stänger kylen hinner proben förmodligen bara delvis reagera på temperaturförändringen, även om den går i temperaturgradientens riktning. Detta beror på att på proben är trögare än hela förändringen. Vill man se snabba förändringar bör man välja en tunnare prob som har en snabbare tidskonstant.

Att mäta med en snabb samplingsfrekvens är alltså onödigt om dataloggern har intern givare eller proben har en stor massa. Välj därför samplingsfrekvens och probstorlek utifrån kraven i varje enskild mätapplikation.