onsdag 28 maj 2014

Mätteknik: Vad är mätosäkerhet?


Inget mätinstrument visar exakt rätt värde. Därför anges mätosäkerhet - alltså hur mycket mätvärdet kan avvika från det verkliga värdet. Storleken på mätosäkerheten är viktig för att veta om man håller sig inom de gränsvärden som är tillåtna. Oftast sätts gränsvärden inom varje organisation - men många gånger måste man även förhålla sig till branschens föreskrifter.

Mätosäkerheten brukar anges som +/- vilket innebär att värdet kan variera både uppåt och nedåt. Mätosäkerheten för en temperaturlogger skulle alltså kunna anges +/-0,45°C. Det skulle innebära att värdet vid +20°C kan ligga mellan +19,55°C och +20,45°C. Vill du veta mer exakt var inom mätosäkerheten just ditt instrument ligger ska du  beställa en spårbar kalibrering av din logger.

Gör du upprepade mätningar på ett objekt blir mätningen mer noggrann om du använder samma utrustning. Olika instrument kan nämligen ligga lite olika inom mätosäkerhetens område.

Behöver man byta utrustning är det klokt att kalibrera både nytt och gammalt instrument och jämföra hur de ligger.

En kalibrering är dessutom att rekommendera eftersom mätinstrument ofta driver med tiden. Genom att regelbundet kalibrera mot en spårbar referens verifierar man att loggern även på lång sikt ligger inom de gränsvärden ni specificerat. Genom  kalibreringarna lär man också känna sitt instrument i den tillämpningen och kan efter några år förutse hur instrumentet kommer visa framöver. Det brukar vara värdefullt för att säkerställa långtidsstabiliteten i sin mätmetod. Läs mer om kalibreringar här.

När man gör upprepade mätningar vill man att repeterbarheten i instrumentet ska vara så bra som möjligt. Sker mätningen med samma mätinstrument, som regelbundet kalibreras, och man använder samma mätmetod brukar repeterbarheten vara bra. Då har man riktigt goda förutsättningar för att få fina och tillförlitliga mätresultat.

måndag 26 maj 2014

80 procent av lägenheterna har dålig luftomsättning

Åtta av tio lägenheter klarar inte BBR-kraven angående luftomsättning visar data från Boverkets Betsi-projekt. Dessa har lägre luftomsättning än kravet på 0,5 rumsvolymer per timme. Medianvärdet får småhus var 0,33 och för lägenheter 0,46.
"Det är svårt att tvinga folk att installera dyr ventilation i sina hem. Jag läste en artikel från 2005 som visade att luftomsättningarna var ungefär desamma då", säger Sarka Langer, kemist och innemiljöforskare hos IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg till tidningen Energi & Miljö.
Langers studie visar att luftomsättningen har koppling till koncentration av vanliga luftföroreningar inomhus - kvävedioxid, formaldehyd och TVOC.

Värmlandsstudien är den studie i ämnet som är mest känd. Den visade att risken för astma och allergi bland barn var dubbelt så stor vi luftomsättning 0,18 jämfört med 0,5.

onsdag 21 maj 2014

Dålig luft beror ofta på för hög temperatur

Dålig inomhusluft är ett vanligt problem. Det är dock inte alltid helt enkelt att lösa. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2009 drabbas 18 procent av landets vuxna befolkning av brister i inomhusmiljön.

Till Fastighetstidning berättar SP:s Linda Hägerhed Engman att undersökningar av byggnaderna inte sällan beror på fukt- och mögelskador.

Ventilationen är oerhört viktig i dagens energisnåla byggnader. Det är inte ovanligt att ventilationen är underdimensionerad. Detta gäller ofta i lokaler som bytt verksamhet. Detta är enligt Svensk Ventilations vd Britta Permats vanligt i skolor.

"Klassrummen kan vara projekterade för 25 elever, sedan visar det sig bli 30 elever. Då är aggregaten för små", säger hon till Fastighetstidningen.

 Många gånger handlar det dock om skötselfel. Inte sällan är temperaturerna felinställda.
Jag var själv på besök hos ett företag som använder våra dataloggers. De sysslade med fastighetsskötsel och fick allt som ofta klagomål på dålig luft i skolorna. De löste ofta problemen genom att logga koldioxidhalterna i lokalerna. Genom att dra ner på temperaturerna blev de för höga halterna sedan normala och både lärare och elever upplevde luften som god.

Viktigt att tänka på är att kylmaskiner kan behövas även vintertid för att kyla värmelast från människor och maskiner. Den inblåsta luften får inte heller vara för varm - då upplever människan det som att luften står still.

Många stänger av ventilationen under kvällar och helger. Detta leder till att dålig luft samlas i ventilationskanalerna. Måndagsmorgnar kan därför vara problematiska för känsliga personer.

I september 2013 påbörjade Arbetsmiljöverket en utredning av den svenska skolan. Där ingår bland annat klimatet. Utredningen blir klar 2016 - men redan nu har 500 skolor granskats. I 200 fall har förbättringar av ventilationen krävts. Mer om detta går att läsa på DN.

måndag 19 maj 2014

Tid för inbrott fastställdes med hjälp av dataloggers

Inbrottstjuv
Under en semsterresa till Kiel länsades familjens hem på allt av värde. 

Med hjälp av dataloggers från Intab kunde polisen fastställa när inbrottet skedde. Någonting som annars varit omöjligt.

Det var i februari som familjen åkte på en weekend till Tyskland. En bil parkerades på terminalen i Göteborg innan färjan avgick 18.45.

Två dagar senare anlände familjen till sin bostad utanför Göteborg. Då var villan tömd på värdesaker och familjens andra bil, som hade stått parkerad på uppfarten, saknades.

När inbrottet inträffat hade varit svårt att fastställa - om det inte hade varit för Intabs dataloggers. Familjen hade en mätutrustning placerad på sin värmepanna. Genom att titta på mätningen kunde polisen fastslå att inbrottet skett på torsdagkväll klockan 21.44. Från den tidpunkten hade pannan eldat på för fullt på grund av öppna fönster och dörrar. På mätningen ser man också tydligt när familjen kom hem och kunde stänga huset igen.


onsdag 14 maj 2014

Nytt om individuell mätning

Individuell mätning ska införas när det är kostnadseffektivt. Det står det i den slutliga lagen som klubbades den 29 april.
"Vi kommer bland annat att titta på vad installation och drift av tekniken kostar och vilka mätmetoder som bör användas. Vi kommer också räkna på möjliga energibesparingar genom individuell mätning", säger Joakim Iveroth, projektledare på Boverket, till DN.
Vill du läsa mer om historien bakom förslaget om individuell mätning, titta på vårt tidigare inlägg angående detta.

måndag 12 maj 2014

Koldioxidmätning avslöjade besökare

Jag gjorde en testmätning under natten med två stycken CO2-loggers på mitt kontor. Så kul att se när jag tömde dem morgonen därpå att kurvorna rörde sig vid sjutiden.

Vem var inne på mitt kontor samma morgon innan jag dök upp vid halv nio? Jag gick ett varv för skojs skull och kollegan Magnus var den skyldiga.

Ibland ser man mer än vad man tänkt på med hjälp av sina loggers.

Att hyra CO2-loggers av oss har varit en jättegrej nu i vår.Då konfigurerar vi enheterna och tömmer dem för er så det enda ni gör är att sätta ut dem där de ska mäta.

Ni vet väl att vi har ett stort hyrsortiment? Här kan ni läsa mer om det.

Lina Arnfjorden

torsdag 8 maj 2014

Hur ljust ska det vara på arbetsplatsen?

Hur ljust ska man egentligen ha det på jobbet? Enligt Arbetsmiljöverket ska belysningen anpassas efter arbetsuppgifter och den enskilda individens förutsättningar. För arbetsuppgifter som är synkrävande, exempelvis läsa liten text eller utföra ritarbeten, krävs ofta extrabelysning. Även åldern spelar in. Äldre personer är ofta i behov av starkare belysning än yngre.

Arbetsmiljöverket har satt upp riktlinjer för belysningen på arbetsplatsen.

Lokal, arbetsform    Allmänbelysning (lux)           Platsbelysning (lux)       
Arkivering200300
Vanligt kontorsarbete300500
Arbetsstationer för CAD300500
Arbete med högre krav på seende300750
Finare ritarbete5001500
Konferensrum200500
Städningminimum 200 lux på golv
Soprum100

Allmänbelysningen är medelbelysningsstyrkan mätt horisontellt, 85 centimeter från golvet. Detta görs lämpligen med exempelvis MSR-loggern, som går att få med ljusgivare (lux).
Det är viktigt att allmänbelysningen är jämn, det vill säga att det inte förekommer störande reflexer.

En dansk undersökning från tidningen Lys nr 3/07 visade att genonsnittspersonen vill ha 900 lux på sina arbetsyta, varav 600 kom från lysrören. Undersökningen gjordes bland 50 försökspersoner mellan 20-35 år som i ett laboratorium fick ställa in önskad ljusstyrka via en kontrollpanel.

måndag 5 maj 2014

Vad betyder IP-klassen?

IP-klass dataloggers
En Tinytag med IP68 klarar nedsänkning i vatten på tio meters djup i tio timmar.
På alla våra dataloggers anges en IP-klass. Med denna siffra anges loggerns täthet. En hög siffra är lika med en tät logger medan en lägre siffra innebär att dataloggern inte är lika tålig. Tåligheten syftar på skydd mot damm och fukt.

IP är en förkortning på international protection och följs av två siffror. Den första av de två siffrorna anger hur tålig mätinstrumentet är mot damm, instickande föremål och beröring. Den andra siffran anger hur bra skyddet är mot vatten.

IP-KLASSER

Klassning Beskrivning KlassningBeskrivning
IP0XOskyddat IPX0Oskyddat
IP1XMinst 50 mm i diameter IPX1Droppskyddat (endast vertikala droppar)
IP2XMinst 12,5 mm i diameter ("Provfinger") IPX2Droppskyddat vid max 15° lutning
IP3XMinst 2,5 mm i diameter IPX3Strilsäkert
IP4XMinst 1 mm i diameter IPX4Striltätt
IP5XDammskyddat IPX5Spolsäkert
IP6XDammtätt IPX6Spoltätt
IPX7Vattentätt (tillfälligt nedsänkt i vatten)
IPX8Tryckvattentätt (nedsänkt i vatten, enligt tillverkarens anvisningar)