onsdag 25 juni 2014

Mäta lufttemperatur utomhus

De äldsta temperaturmätningarna i Sverige är från Uppsala år 1722. Idag mäter SMHI utomhustemperaturen på stationer runtom i Sverige. De vet också hur man mäter för att få rättvisa resultat.

Temperaturskillnaderna kan vara stora i luftskiktet närmast marken. Detta beror på markytans egenskaper. Solen värmer exempelvis mer på en torr sandmark än en fuktig gräsmark. Temperaturen påverkas även av markens lutning samt om det är hus eller träd i närheten. På SMHI försöker man därför mäta utomhustemperaturen på en så öppen plats som möjligt. Marken får gärna vara täckt med kort gräs och mätinstrumentet placerat på 1,5 till 2 meters höjd.

För att få rättvisa värden måste temperaturmätaren även skyddas från solstrålning och regn. Direkt solstrålning gör att mätaren visar för hög temperatur. Den bör dock inte vara placerad i skuggan - utan bara själva temperaturmätaren ska vara skyddad mot sol. Det är då lämpligt att använda sig av ett väderskydd. Avdunstning från regn gör att mätaren visar för låg temperatur.

På de platser med automatisk insamling, vilket kan ske med olika typer av dataloggers, samlas data in en gång i timmen.

onsdag 18 juni 2014

Varmt på jobbet?

En temperaturmätning med Wisensys visar på stundtals höga temperaturer.
När man pratar om problem med inomhusklimatet tänker många på kyla. Problemen finns dock på sommaren, i allra högsta grad. Under sommarmånaderna är det många som klagar på värme på jobbet. Det finns inga regler för temperaturnivåerna på arbetsplatsen, däremot finns en del riktlinjer.
  • Vid lätt fysiskt eller stillasittande arbete råder komfort vid +22°C (normal klädsel) och +24°C (sommarklädsel).
  • Vid värmeböljor upp till 30°C behövs inga permanenta åtgärder, då temperaturer på dessa nivåer bara är måttligt påfrestande för kroppen.
  • Ligger temperaturen varaktigt på över 26°C bör klimatet ses över och utredning om eventuella åtgärder ses över.
Värme sänker prestationsförmågan och arbetstakten. Vi får försämrad koncentration, uppmärksamhet och omdöme vilket kan medföra risker för andra.

Läs mer på Arbetsmiljöupplysningens hemsida.

måndag 16 juni 2014

Ska man springa eller gå i regnet för att bli minst blöt?

Du är ute på promenad då himlen plötsligt öppnar sig. Paraplyet står naturligtvis kvar hemma i hallen. Vilken är då den bästa strategin för att bli minst blöt? Springa för att vara i regnet så kort tid som möjligt - samtidigt som du träffas av fler regndroppar eller gå?
Forskning visar att springa oftast är det bästa alternativet.

Forskare har grunnat på problemet länge och slutsatserna har varierat. Bland annat har det hävdats att det finns en optimal hastighet att röra sig i genom regnet. Detta tills den italienske fysikerna Franco Bocci 2012 presenterades ny forskning i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Physics.

Bocci menar i studien att frågan är mer komplex än man tidigare trott. Det är många olika faktorer som spelar in - bland annat kroppsform, storleken på regndropparna och vindriktningen. Människans invecklade kroppsform har försvårat tidigare studier. Många gånger har forskare antagit att kroppen ser ut som en långsmal fyrkantig låda eller helt enkelt bara en platt yta. Enligt Bocci blir resultatet annorlunda om man ser människokroppen som cylinderformad. Detta leder till att kroppsformen för respektive människa är en av faktorerna som spelar in huruvida det är smartast att springa eller gå i regnet.

Som tur är finns det några generella slutsatser. Det bästa tipset enligt Bocci är att springa så fort man kan. Undantaget från denna regel gäller för långa, smala personer.
"Om du är riktigt smal är det mer sannolikt att det finns en optimal hastighet. Annars är det bättre att springa snabbt", citeras Bocci på SVT:s hemsida.
Vidare tipsar Bocci om att springa i vindriktningen i exakt samma hastighet som vinden. Lättare sagt än gjort så klart. Enklast är nog helt enkelt att ta med sig paraplyet.

onsdag 11 juni 2014

Bristande livsmedelskontroller

Temperaturmätningar inom livsmedelsbranschen är viktiga för säkerheten.

Nu har Riksrevisionens granskning visat att det finns stora brister i svensk kontroll av livsmedel.
"Vi måste kunna lita på att maten är säker. Staten bör därför ta ett större ansvar för att skyndsamt se till att livsmedelskontrollen är effektiv och fungerar i hela Sverige", säger riksrevisor Claes Norgren, i ett pressmeddelande, enligt sajten Food Supply.
Bilden ovan visar avfrostningen i en frys.
Den gröna och röda linjen är gränsvärden.
Det är statens arbete som har granskats. Arbetet går ut på att undersöka om länsstyrelser och kommuner genomför livsmedelskontroller på ett effektivt sätt. Riksrevisionen kritiserar myndigheter på alla nivåer. Livsmedelsverket har länge konstaterat att det finns brister i kontrollerna. Många kommuner klarar inte sina kontrolluppdrag och länsstyrelserna uppfyller många gånger inte målet att kontrollera minst en procent av livsmedelsföretagen. Detta trots att de svenska målen troligtvis är de lägsta i EU.

Granskningen visar att Livsmedelsverket inte gjort tillräckligt för att utreda varför bristerna uppkommit. Nu vill Riksrevisionen att man ska prova om en tydligare statlig styrning kan få bukt på problemet. Vidare bör Livsmedelsverket vidta åtgärder om brister upptäcks. Sker inga förbättringar bör regeringen ompröva organiseringen av livmedelskontrollen.

Vid hantering av livsmedel är det viktigt att hålla rätt temperaturnivåer. I kyl- och frysutrymmen ska mätning ske regelbundet. Genom att använda exempelvis ett fjärrmätningssystem behövs ingen manuell mätning göras, utan mätvärden samlas in per automatik. Här finns även möjlighet till larm om temperaturnivåerna överskrids.

"När vi började att mäta upptäckte vi att avfrostningen måste ställas om. Vi fick för hög temperatur vid varje avfrostning, någonting som inte upptäcktes vid manuell avläsning", konstaterade Anne-Lie Petterson på Stockmos Fruktindustrier då de började mäta.

Här hittar du Livsmedelsverkets pressmeddelande.
Ladda ner vår folder "Mätning inom livsmedelsindustrin" där riktlinjer och mätmetoder finns angivna.

torsdag 5 juni 2014

Energikraven skärps för flerbostadshus

I byggreglerna (BBR) ska energikraven skärpas från 90 kWh/m2 till 80 kWh/m2 i Stockholm och mellersta Sverige enligt Boverkets förslag. I den nya klimatzonen, där bland annat Göteborg och Malmö ingår, skulle kraven bli 70 kWh/m2.
"Generellt gäller en skärpning på tio procent för flerbostadshus i alla klimatzoner. Vi har inte tagit ett stort grepp på energikraven, utan justerat nivåerna för energihushållning", säger Sofia Lindén som är arkitekt och projektledare på Boverket då hon presenterade förslaget i Stockholm.
De nya kraven kan träda i kraft först i januari 2015 men med största sannolikhet dröjer det till våren samma år.

Läs mer på tidningen VVS-forum.

måndag 2 juni 2014

Riskerar vite på grund av för höga koldioxidhalter

Skärmdump från Corren.se
Under årets inledning har vi sett ett ökat intresse för mätning av koldioxid. Halterna av detta är en bra indikator för hur inomhusklimatet egentligen är. För höga värden innebär att åtgärder behöver vidtas.

I vissa fall går det långt innan någon tar problemen på allvar. Så är fallet med Ljungs skola i Linköping. Första gången skolan fick kritik för inomhusklimatet var 2006. Redan då låg koldioxidhalterna i rummen långt över accepterade 1000 ppm. Insatserna fördröjdes på grund av diskussioner om skolans framtida existens, men under 2013 skulle åtgärder ha vidtagits. Det gjordes inte.

Mätningar under april 2014 visade på halter på upp till 2658 ppm. Nu tvingas barn- och ungdomsnämnden tillsammans med Lejonfastigheter att ta problemet på allvar - annars riskerar de vite på närmare två miljoner kronor.

"Självdrag räcker inte för att ge en fullgod luftkvalitet för elever och personal. Med ansvar för arbetsmiljön i skolan kan jag inte acceptera det", säger skolans rektor Helena Hadfy till tidningen Corren.se.
Några hälsobesvär har inte dokumenterats. Däremot har eftermiddagarna varit jobbiga enligt läraren Daniel Föghner.
"Vi har vant oss och vet inte hur det skulle vara om ventilationen fungerade. Att vädra under rasterna räcker inte och går inte under vintrarna. Eftermiddagarna är jobbiga och den trötthet många känner kan ha med bristen på ventilation att göra och inte att jobbet i sig är arbetssamt."
Nu väntar åtgärder - som bland annat handlar om separata aggregat.

Våra koldioxidloggers hittar du här.