torsdag 21 augusti 2014

Sommarens temperaturer över medel

I år har vi haft en varm och solig sommar. 
Faktum är att juli varit varmare än vanligt. 

I alla fall om man jämför med SMHI:s statistik som sträcker sig från 1961 till 1990. Statistiken mellan dessa år visar att medeltemperaturen i Göteborg varit 17°C i juli. Enligt vår mätning, som är gjord utanför Intabs kontor i Stenkullen, var medeltemperaturen i år 20,3°C. I Götaland var månadens medeltemperatur i år 2-4 grader varmare än normalt. Sveriges högsta månadsmedeltemperatur avlästes i Linköping 1914 och i Karlstad 1901. Den var 21,8°C. På de senaste åren har 2006 stuckit ut med en medeltemperatur på 21°C.

Månadens högsta temperatur i Stenkullen var 31°C (25 juli 2014). Den lägst uppmätta var 8,4°C och inträffade precis i början av månaden. På flera ställen i Sverige sattes toppnoteringar. I Umeå mätte man 33,2 grader den 23, vilket är den högsta temperaturen sedan 1882.

Värmen höll sedan i sig fram till till början av augusti.

Här kan du se hela mätningen från sommaren 2014.
Filen är en EasyView-fil Har du inte EasyView kan du ladda ner EasyViewer för att tittat på filen. Det gör du här.


Klicka här för att se mätningen större.

fredag 15 augusti 2014

Letar fukt på slott

Bilden är på Läckö slott på Kållandsö.
I historiskt värdefulla byggnader är det viktigt att ha rätt klimat. Kyla saktar ner nedbrytningsprocesser och mögeltillväxt. Genom att hålla den relativa luftfuktigheten på en bra nivå kan de värdefulla föremålen bevaras.

Torun Widström, doktorand på KTH:s avdelning för byggnadsteknik, vill undersöka hur fukt och mögel uppstår i kulturhistoriska byggnader. Just nu undersöker forskaren Skokloster slott i Uppsala.
"Väggarna i en sådan här byggnad kan vara 1,5 meter tjocka och förblir kalla länge. Om det då kommer in varm och fuktig sommarluft så kan fukten kondensera. Väggar, gobelänger och gyllenlädertapeter buffrar också fukt", säger hon till tidningen Energi & Milö.
 Tillsammans med forskare från Göteborgs och Uppsala universitet undersöker Torun Widström nu olika lösningar för att hålla temperatur och fukt på rätt nivåer. Detta gör de med hjälp av mätningar och simuleringar. Med hjälp av simuleringarna kan fuktvariationer över tid studeras. Bland annat kan en framtidsbild av hur fukten skulle påverkas av ett förändrat klimat tas fram. Detta ska Torun gör inom ramen för ett EU-projekt tillsammans med Fraunhoferinstitutet.
"De flesta kulturhistoriska byggnader saknar de klimatskydd som moderna byggnader har, så om det kommer slagregn kan huset bli väldigt vått," säger Torun Widström.
Mer om projektet går att läsa här.
Information om mätning i olika miljöer, exempelvis museer, slott och i kyrkor går att hitta här.

tisdag 12 augusti 2014

Stort intresse för världens äldsta åls död


Vi har under flera år skrivit om Branteviksålen. Där har Sveriges Lantbruksuniversitet med Håkan Wickström i spetsen kontrollerat temperaturen med hjälp av en Tinytag.

Förra veckan upptäckte brunnens ägaren att den 155-åriga ålen dött. Nyheten har fått ett stort genomslag och förutom tät rapportering i svenska medier har nyheten synts i USA, Kanada, Danmark och Irland. Bland annat BBC, The Telegraph och The Times har skrivit om händelsen.

Nu återstår det att se om ålen som hittats är samma djur som Samuel Nilsson släppte ner i brunnen 1859.

Här kan du läsa mer om Branteviksålen.

måndag 11 augusti 2014

Mycket klagomål på värmen - men oftast är det ventilationen som brister

Hämtat från Unionens medlemstidning Kollega.
Det har varit en varm sommar. Det har Arbetsmiljöverket märkt av i form av mängder med samtal angående varma arbetsplatser. I kontorsmiljöer är det dock bristfällig ventilation som ofta är problemet.

Majoriteten av de samtal som inkommit till Arbetsmiljöverket handlar om vilka inomhustemperaturer som är tillåtna. Arbetsmiljöverkets riktlinjer gällande temperaturen på arbetsplatser gäller för allt arbete som sker inomhus. Det är därför svårt att sätta en exakt temperaturgräns. Klimatet bör vara sådant att arbetet ska kunna genomföras utan att personalen utsätts för hälsorisker eller olyckor. Överstiger temperaturen mer än 26°C under en längre period bör dock klimatet undersökas, exempelvis med hjälp av temperaturloggers. Tillfälliga temperaturtoppar är undantagna men arbetsgivaren är ansvarig för att bedöma riskerna även vid kortare värmeböljor och även vidta åtgärder om behovet finns. Exempel på åtgärder skulle kunna vara att ordna med fläktar.

Den största delen av de som ringer till Arbetsmiljöverket är kontors- och butikspersonal. Att detta är den största gruppen beror på att de är mer benägna att ringa än andra yrkesgrupper som egentligen är utsatta för högre temperaturer. Arbetsmiljöverket upplever dock inte att det främst är höga temperaturer som är problemet i kontorsmiljöer. I stället är det dålig ventilation. Värmeböljor gör däremot att den stillastående luften blir mer påtaglig.

Även om ventilationen är godkänd är det inte säkert att luften cirkulerar tillfredsställande i hela rummet. En enkel åtgärd för den stillastående luften är att öppna ett fönster.

Läs mer om detta i Unionens medlemstidning Kollega.


måndag 4 augusti 2014

Varför bildas dagg och dimma?

daggpunkt
När fuktigheten kondenserar på mark och växter bildas dagg. Detta sker då marken avkyls på grund av värmeutstrålning. Vid klart väder med svag vind kyls markytan ner tillsammans med luften precis ovanför. När luftens temperatur når nivån där den inte kan innehålla mer vattenånga - mättnadstemperatur - avsätts i stället fuktigheten. Detta kallas dagg, eller frost.

Avkylningen kan fortsätta uppåt. När luften når mättnadstemperatur inom den lägsta metern närmast marken bildas låg dimma. Dimma består av vattendroppar som är så små att de inte faller utan svävar i luften. Detta sker ofta på ängar under nattetid.

Om avkylningen når två meters höjd bildas dimma. Dimman kan nå tiotals och till och med 100-tals meter upp i luften.

Ibland pratar man om daggpunkt. Det är den temperatur som luften måste avkylas till ,utan ändring av lufttryck, för att kondens ska påbörjas.

Här hittar du en formel för hur du räknar ut daggpunkt genom att mäta temperatur och relativ luftfuktighet.