tisdag 30 september 2014

Undvik fuktproblem i sovrummet

De flesta sover bättre i lägre temperaturer. Det kan därför vara idé att dela in hemmet i olika zoner - där sovrummet är något kallare är exempelvis vardagsrummet. Är det något rum som sällan används, eller ska du vara bortrest, är det också idé att sänka temperaturen.
För varje grad temperaturen dras ner minskar energikostnaderna med fem procent.

De lägre temperaturerna i sovrummet kan dock leda till problem med fukt. I tidningen Fastighet och bostadsrätt konstateras det att en familj med två vuxna och två barn sammanlagt avger tio liter vatten per dygn genom att svettas och andas. Eftersom cirka åtta av dygnets timmar spenderas i sovrummet bildas stora mängder fukt just där. Om värmen från de andra rummen söker sig till det kallare sovrummet kan problem med fukt och mögel uppstå och det kan bildas kondens.

För att undvika problemen bör bostaden vara torr och varm (minst 18-22 grader) i alla rum. Vill man ha det svalt i sovrummet ska temperaturen sänkas på kvällen och ökas på morgonen. En god idé är även att vädra tre gånger per dag, samt att begränsa drag och temperatursvängningar.

Läs vår inomhusklimatmanual där du får fördjupad kunskap i temperatur, fukt och koldioxidhalter.

torsdag 25 september 2014

SP forskar om behovsstyrd ventilation

Bilden är hämtad från VVS-forum.
I Borås har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) en forskningsvilla. Där ska det nu göras forskning kring behovsstyrd ventilation. Målet är att hitta parametrar och funktioner för att få ett sunt inomhusklimat samtidigt som ventilationsflödet sänks för att minska värmebehovet.

Nyligen togs beslut om ekodesignkrav för ventilationsaggregat. Där premieras aggregat som är anpassade för behovsstyrd ventilation. Samtidig är det inte klart hur luften i bostäderna ska mätas för att ventilationen ska regleras utifrån behov utan att försämra inomhusklimatet.

I SP:s forskningsvilla ska bland annat energianvändning och inomhusklimat utvärderas genom detaljerade mätningar. Utöver detta kommer ytterligare koncept utvärderas genom mätning av inomhusklimatet i andra byggnader.

Läs mer om projektet är.

måndag 22 september 2014

Branteviksålens ålder gick inte att fastställa

Läs mer på Ystad Allehands hemsida.
Branteviksålen hittades död i augusti. Då fiskades den upp i brunnen där den tros ha levt i 155 år. För att fastställa ålens ålder en gång för alla skickades den på analys. Meningen var att årsringarna i ålens hörselstenar, otoliterna, skulle studeras.

På sötvattenlaboratoriet kunde man dock konstatera att huvudet var tomt.
"Nu håller vi på att leta efter otoliterna i gruset som fiskades upp från brunnen. Utan hörselstenarna blir det svårt att bestämma ålens ålder. På andra fiskarter kan man använda ryggkotorna, men det är svårt på en så här gammal fisk.", säger sötvattenlaboratoriets Håkan Wickström till YA och fortsätter:

"Vi letar vidare och har alls inte gett upp."
Håkan Wickström har under de senaste åren mätt temperaturen i Branteviksbrunnen med mätinstrument från Intab.

Vill du läsa mer om Branteviksålens historia, klicka här.

onsdag 17 september 2014

Ackrediterad eller spårbar kalibrering?

Oavsett användningsområde för dina loggers finns det ofta krav på att kvalitetsstandarder som säkerställer att mätinstrumentet mäter som utlovas följs. För att säkerställa detta behöver instrumenten kalibreras.

Att kalibrera en logger innebär att en uppmätning sker där mätosäkerheten och objektets avvikelse vid olika nivåer fastställs. Det finns olika typer av kalibreringar. Vi tillhandahåller ackrediterade och spårbara kalibreringar.

Vad är det då för skillnad mellan ackrediterad och spårbar kalibrering?

En spårbar kalibrering, som vi utför här på Intab, innebär att resultatet går att spåra till referenser som följer nationella eller internationella standarder. Är kalibreringen ackrediterad utförs den av ett laboratorium som är godkänt av ett ackrediteringsorgan.

Att kalibreringslaboratoriet är ackrediterat innebär att vissa angivna standarder uppnås. I Sverige görs ackrediteringarna av Swedac. Standarden som används vid ackrediteringar globalt är ISO/IEC17025. Hos oss erbjuder vi ackrediterade kalibreringar hos SP och Exova.

Vilken kalibrering du själv ska välja beror på vad du har för krav på dig. Här kan du läsa mer om våra kalibreringar.

måndag 15 september 2014

Välj rätt lampor och spara pengar

Den 1 september 2012 blev det förbjudet att sälja glödlampor inom EU. Nu är det lågenergilampor och LED-belysning som gäller. Har man svårt att veta vilken lampa man ska välja kan man bland annat ladda ner Energimyndighetens app "Lampguiden".

Med lågenergilampor och LED-belysning är det nämligen inte samma watt som gäller. Medan en äldre glödlampa omvandlade tio procent av energin till ljus omvandlas betydligt mer i de nyare lamporna. Lågenergilampor använder ungefär en fjärdedel så mycket el som en glödlampa - vilket innebär att en äldre 60 W lampa kan bytas mot en 15 W lågenergilampa.

onsdag 10 september 2014

Passivhus verifierades genom mätningar

Under sex veckor i vintras mättes effektbehovet för temperatur, värme, varmvatten och el upp i kvarteret Fridhem i Trollhättan. Området blev därmed ett av Sveriges första som verifierades genom mätningar.

Enligt en enkät bland de boende var 82 procent nöjda med inomhusklimatet i vintras. De sex husen där de tillfrågade bor värms upp med luftburen värme. I ett sjunde hus, som är ett lamellhus där uppvärmningen sker med vattenradiatorer, var andelen nöjda 55 procent. Anledningen till den lägre procentsatsen kan dock beror på att ett servicehus med många äldre är belägen i fastigheten.

Kvarteret Fridhem är passivhuscertifierat enligt Feby 2009. Inomhusluften ligger på 22°C. Resultaten efter vinterns tester visar att kvarteret klarar Febys krav om man tar hänsyn till mätosäkerheten. Däremot var energianvändningen i lamellhuset högre än förväntat.

Enkätresultaten pekar på att vädring och användning av spiskåpor ökar värmeförlusterna med fem kWh/kvm.

Läs mer om detta på tidningen Energi & miljös hemsida.

måndag 8 september 2014

Ventilationskontroll i skolor brister

Skolan på bilden har ingenting med texten att göra.
Forskning visar att dålig inomhusluft kan leda till sämre koncentrationsförmåga, vilket i sin tur ger sämre studieresultat.  Dålig luft ökar även förekomsten av allergier.

Trots lagstiftningens krav är den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) bristfällig. Endast fyra av tio kommuner har genomfört OVK på samtliga grund- och gymnasieskolor under de senaste tre åren.
"De konsekvenser dålig inomhusluft riskerar att innebära för elever och skolpersonal i form av en dålig lärandemiljö, astma och allergier är inte acceptabla", säger Britta Permats, vd på Svensk Ventilation till tidningen Energi & miljö.
Uppgifterna presenterades i en rapport från Svensk Ventilation. Rapporten visar även att en femtedel av kommunerna saknar rutiner för att följa upp eventuella anmärkningar. Detta innebär att risken är stor att bristerna i inomhusluften inte åtgärdas. Var fjärde kommun har en skola där samma problem visat sig i tre år eller mer - och fortfarande inte åtgärdats.

Britta Permats konstaterar att förbättringar i ventilationen kan upplevas som kostsamma på kort sikt. Att förbättringarna leder till vinst för elever, skolpersonal, kommuner och samhälle på längre sikt tar många inte hänsyn till.

"En god inomhusmiljö är en investering i framtiden", avslutar Britta Permats.
Läs gärna vår broschyr om inomhusklimat. 

Här hittar du också en debattartikel om ämnet.

tisdag 2 september 2014

Rekordvarm juli - rekordblöt augusti

Det har varit en varierande sommar vädermässigt. Medan juli var en av de varmaste blev augusti en av de blötaste.

I Västergötland blev det nytt regnrekord då 133,7 mm föll på ett dygn över Hällum enligt smhi.se. 83 mm av dessa föll mellan klockan 4 och 8. Värdet är inte bara årets högsta så här långt utan innebär också nytt landskapsrekord för Västergötland. Det tidigare rekordet var från Falköping den 30 augusti 1997 då 95 mm regn föll över orten.

Rekordregnet i Hällum placerar sig som tionde största i Sverige mellan 1961 och 2013*.

Det är ovanligt att nordvästra Götaland drabbas av regnmängder över 90 mm. Det är ofta lågtryck som rör sig norrut från Polen som ger kraftiga regn. Dessa brukar dock sällan beröra västra utan mer de östra delarna av Götaland.

En anledning till augustis stora oväder kan vara att havsvattnet i Västerhavet varit rejält uppvärmt efter en mycket varm juli månad. Detta ökar risken för kraftig nederbörd.
Från Hällum. Källa smhi.se

Det finns mer att läsa om detta på SMHI:s hemsida.


*Större mängder regn kan ha fallit på platser som SMHI inte har några mätningar på.