torsdag 27 november 2014

Rekordvarm oktober

Årets oktober blev den varmaste någonsin. I alla fall sedan mätningarna av jordens temperatur startade 1880.

Det är klimatforskare på den amerikanska oceanografiska och atmosfäriska organet NOAA som gjort studien. Genom att väga samman samtliga medeltemperaturer konstaterades det att medeltemperaturen under de första tio månaderna  i år är 0,68°C över 1900-talets genomsnitt. Anledning är bland annat rekordvärme i södra Australien, södra Sydamerika, delar av södra Europa med mera.

Även i Sverige var oktober varm. I Stockholm uppmättes bland annat den högsta temperaturen sedan mätningarna startade 1756. Det var den 28 oktober som termometern visade på 14,2°C.

Vid Intabs kontor i Stenkullen hade vi totalt sett en medeltemperatur på 10,87°C i oktober. Jämfört med föregående års medel är det 1,58°C varmare.


måndag 24 november 2014

Dålig luft på gymmet gör dig trött

undefined
Man brukar bli pigg av att träna. Väljer du gymmet framför en joggingtur ute, kan träningen i stället göra så att du får ont i huvudet och svårt att prestera.

Den nya studien, som är gjord av forskare från Lissabons universitet i Portugal och Delfts tekniska universitet i Nederländerna, visar att det fanns brister bland de elva gym som försetts med luftkvalitetsmätare. Bland annat visade mätningarna på höga halter av koldioxid. Särskilt höga halter syntes under gruppträningspass då många människor samlas på en liten yta. Vid fysisk aktivitet utsöndrar kroppen koldioxid. Att halterna är förhöjda i inomhusluften tyder på att ventilationen är bristfällig.

Koldioxidhalten kontrolleras enkelt med en CO2-logger. 

Vi testade själva att placera en koldioxidlogger i en träningslokal under tre dagar. Det visade sig att CO2-nivåerna stundtals var höga.

Fredrik Haux är utredare på Folkhälsomyndigheten, myndigheten som tagit fram de svenska riktlinjerna angående ventilation och luftkvalitet. Han menar att gymverksamhet kräver ett ventilationssystem som går att reglera utefter antalet personer som vistas i lokalerna. Här är det viktigt att luftflödet är tillräckligt, cirka tio liter tilluft per person.
"När luftflödet inte fungerar blir vi trötta och får ont i huvudet", säger Haux till DN.
I Sverige kontrollerar kommunerna luftkvaliteten i olika byggnader. Den som driver verksamhet i lokalen är dock ansvarig för att förhållandena är bra. Stockholms kommun gör inga regelbundna kontroller på gym. Inspektörerna åker enbart ut om det inkommit klagomål.

Läs hela artikeln på dn.se.

torsdag 20 november 2014

På hur långt håll kan vi höra ljud?

Vid vissa väderförhållanden kan ljud höras på mycket långa avstånd. En kall vintermorgon hör vi exempelvis mer avlägsna ljud än vad vi gör en varm sommardag.

Det är inte skillnaden på temperatur de olika dagarna som ger tydligast effekt. I stället är det hur temperaturen ändrar sig på höjden i ett skikt nära marken som ger olikheter.

Vind- och temperaturförändringar på höjden gör att ljudvågor bryts ned (vinter) och upp (sommar). Detta gör att ljudnivån från exempelvis en motorväg kan ändra sig 20 dBA under ett dygn.

I vinterfallet hörs ljuden tio gånger så långt. Ljudvågens utbredning leder till att syre- och kvävemolekylerna roterar och vibrerar olika mycket beroende på temperatur, fuktighet och lufttryck. En viss del av ljudenergin omvandlas till rörelseenergi och ljudet når längre (atmosfärsabsorption). Ljudet blir högre ju högre frekvensen är och ökar med temperaturen.

Bilden är tagen från smhi.se
Ju starkare ljudkällan är - ju längre når ljudet. Åska hörs vanligen 15-20 km då skiktningen under molnet snarare böjer upp ljudvågen än ner. Skulle temperaturen utanför molnet öka med höjden skulle säkert åskan höras mycket längre, kanske upp till 40 km. Om ljudet breder ut sig över flera skikt där ljudet böjs både upp och ner kan ljudet höras på mycket stora avstånd. Det är därför ljudet hörs bra på öppet hav, där kallt hav möter varmare luft ovanför.

När når ljudet som längst?

Ljudet når längst om det finns två skikt som ligger ovanpå varandra. I det övre sker nedåtböjning (medvind/temperaturökning) och i det under uppåtböjning (motvind/temperaturminskning). Ljudet skulle i dessa förhållanden nå mycket långt horisontellt. Ingen markdämning skulle förekomma då ljudet inte når marken. Skulle varken temperatur eller vind ändras skulle ljudnivån avta med 6 dB varje gång avståndet mellan sändare och mottagare dubblades.

Skulle ljudet breda ut sig i en skiktad atmosfär utan vertikal spridning skulle ljudnivån minska med 3 dB.

SMHI har illustrerat hur ljudnivån minskar med avståndet med hjälp av ett diagram. I diagrammet har de även tagit hänsyn till externa ljudkällor. Frekvensen på ljudet är 1000 Hz och en atmosfärsdämpning på 3,2 dB/km har använts. Notera att mer lågfrekvent ljud kan höras ännu längre, ibland upp till 30-35 km.

Här är diagrammet:

onsdag 19 november 2014

Latorp blev Sveriges energismartaste förening

Bilden tagen från www.fogis.se
Energipriset delades ut under Fotbollsgalan och gick till Sveriges energismartaste fotbollsförening. Det blev Örebroklubben Latorp som vann utmärkelsen och en check på 15 000 kronor.
"Vi är fantastiskt stolta och glada och har fått en massa hälsningar hemifrån! Det är ju inte bara vår förening som har fått priset utan hela samhället är en vinnare. Latorps IF är en gammal förening med begränsade resurser så alla tillskott och uppmärksamhet ger oss energi att fortsätta arbeta för våra aktiva", säger Peter Cronarp, ordförande Latorps IF till fogis.se.
Besparingarna har gjort med små medel. Bland annat har varmvattenberedare och fönster bytts ut. Omklädningsrummen har byggts om och energisnål belysning har installerats. Totalt har åtgärderna lett till 5000 kronor i minskade elkostnader årligen.

Läs mer här.

måndag 17 november 2014

Vindens verkan på temperaturen

På denna väderapplikation anges
den upplevda temperaturen med
hänsyn till vindstyrka.
Innan man stiger utanför dörren är det lätt att slänga en blick på termometern för att avgöra vad man ska ta på sig. Siffran termometern visar kan dock vara missvisande. Så fort det blåser tillkommer vindens kyleffekt på den upplevda temperaturen.

På sommaren kan det vara skönt med lite vind, men på vintern känns det genast mycket kallare så fort det blåser. Genom att kombinera temperatur med vindens hastighet kan vi räkna fram den effektiva temperaturen. Denna formel visar vindens kylande effekt på bar hud och är framtagen av de kanadenskiska forskarna Randall Oscevski och Maurice Bluestein.

Det är främst vid låga temperaturer som vindstyrkan har stor avkylningseffekt. Visar termometern på -10°C och det blåser 2 m/s är det effektiva temperatur -14°C. Blåser det 10 m/s vid samma temperatur är den effektiva temperaturen -20°C. På SMHI:s hemsida finns en tabell för effektiv temperatur.

Följande formel beräknar fram den effektiva temperaturen/vindens kyleffekt (Teff). T står för temperaturen i celsius och V vindhastigheten i meter per sekund.

Matematisk formel för att räkna ut vindens kyleffekt







torsdag 13 november 2014

Köpcentrum bör energieffektiviseras

Sveriges köpcentrum är jämte livsmedelsbutiker och idrottslokaler den kategori som förbrukar mest energi. Utökade och tydligare myndighetskrav krävs för att minska energianvändningen menar Sofia Stensson på Chalmers.
"Idag gäller kraven bara köpcentrumens ägare, men även butiksägarna behöver bli involverade för att vi ska minska energianvändningen", menar hon.
Det är svårt att få en bild av hur mycket energi som förbrukas i köpcentrum. Den stora energianvändningen tillsammans med ett ökat antal inomhuscentrum gör att det är av vikt att kunna få en överblick över situationen. Någonting som försvårar kartläggningen är att de svenska byggreglerna (BBR) och energideklarationerna inte inkluderar köpcentrums totala energianvändning. Det är bara fastighetsägarens energianvändning som räknas, inte butiksinnehavarnas. Att definitioner och benämningar används inkonsekvent gör det svårt att jämföra olika köpcentrum.

Läs mer om detta på Chalmers hemsida.

Vi på Intab har sålt loggers till köpcentrum för kartläggning temperaturer. Det är ett första steg för att sedan kunna optimera klimatet och minska energiåtgången.

måndag 10 november 2014

Persienner håller kylan ute

Visste du att:

Genom att dra ner persienner och gardiner hålls kylan ute. Neddraget under natten ger alltså ett varmare sovrum.

torsdag 6 november 2014

Inget krav på individuell mätning

Det har varit mycket diskussioner kring Boverkets förslag om individuell debitering av värme. Nu har beskedet kommit att detta varken ska införas vid nybyggnation eller ombyggnad. Någonting som glädjer SABO.
"Det är en seger för alla oss som bidrar till ett energieffektivt, koldioxidneutralt samhälle. Nu kan de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen fortsätta sitt framgångsrika arbete med att spara energi," säger organisationens VD Kurt Eliasson i ett pressmeddelande.
Boverket har utrett huruvida IMD (individuell mätning och debitering) av värme och vatten är kostnadseffektivt. Slutsatsen blev att IMD inte ska vara obligatoriskt. Bostadsföretagen får då en morot att fortsätta satsa på att minska energianvändningen. Om hyresgästen själv skulle stå för den exakta kostnaden för förbrukningen skulle incitamenten bli mindre för fastighetsägaren att exempelvis tilläggsisolera eller byta fönster.

Under de senaste sex åren har 106 av SABO:s medlemsföretag minska energianvändningen med tolv procent.

Här finns SABO:s pressmeddelande.
Läs om nyheten i tidningen NyTeknik.

måndag 3 november 2014

Energikartläggning försenas

Föreskrifterna till energikartläggningarna i stora företag försenas. Energimyndigheterna skulle ha besluta om dessa i slutet av november. Nu skjuts detta på framtiden.

Lagen om energikartläggning trädde i kraft 1 juni i år. Kartläggningarna ska vara utförda senast 5 december 2015. Kraven har dock fått mycket kritik. Bland annat anser Sabo och Svensk Fjärrvärme att förslaget leder till snedvriden konkurrens då samtliga kommunala bolag omfattas av kravet, oberoende av storlek.

Energimyndigheten fick därför redovisa en ny tolkning av vilka företag som omfattades av kraven. Läs mer om detta här.

Som stort företag räknas ett bolag med minst 250 anställda och en omsättning över 50 miljoner euro.

Före årsskiftet planerar Sveriges Kommuner och Landsting att gå ut med rekommendationer om hur tolkningen ska tillämpas av kommuner.