måndag 29 december 2014

Dålig ventilation - anledning till infektioner efter operation

Det var bristande ventilation som var orsaken till ett ökat antal postoperativa infektioner på SUS i Malmö.

Efter att sjukhuset upptäckt att ovanligt många patienter drabbats av postoperativa infektioner sattes en utredning in. Den visade på att försämrad ventilation i två operationssalar samt att ett filter i en värmemadrass inte bytts i tid, skulle vara anledningen.

De planerade ryggoperationerna som skulle genomförts i operationssalarna stoppades under utredningen. I ett systematiskt arbete gicks hela operationsprocessen igenom innan man hittade vad man tror är anledningen till infektionerna. Totalt har 27 patienter drabbats under våren och hösten, varav elva har fått så djupa infektioner att det krävts ny operation.

Nu kommer patienter som opererats under den aktuella tiden i de aktuella operationssalarna att kontaktas för att följa upp eventuella komplikationer. Händelsen kommer även att anmälas enligt lex Maria.

Läs mer här.

måndag 22 december 2014

40 miljoner till energieffektivisering av äldre byggnader

Energieffektivisering i äldre byggnader
Energimyndigheten har beslutat om 40 miljoner i stöd till programmet Spara och bevara. Stödet är för energieffektivisering av byggnader uppförda 1941 eller tidigare. Denna grupp står för en fjärdedel av den totala energianvändningen i Sverige. Genom att minska energianvändningen i byggnaderna förbättras hela landets energiprestanda.

Etappen är Spara och bevaras tredje och pågår 2015-2018. Programmet behandlar teknik och kulturvård i syfte att energieffektivisera kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett varsamt sätt.
"I den tredje etappen kommer vi att fokusera på energieffektivisering i de större byggnadsbestånden som är byggda före 1945 där det finns stora bevarandevärden", säger Marie Claesson vid Energimyndigheten.
Läs mer här.

torsdag 18 december 2014

Debattörer: Kommuner bör ta ansvar för ventilationskontroller

Dålig ventilation på många arbetsplatser
Vi har tidigare skrivit om att att Gustav Fridolin vill satsa på frisk luft i skolorna genom statsbidrag.
Det är dock inte enbart skolor som många gånger har en dåligt fungerande ventilation. Det gäller alla arbetsplatser. Detta konstateras det i en debattartikel i tidningen Trelleborgs Allehanda. Visserligen skriver tidningen om arbetsplatser i  Skåne, men vi har ingen anledning att tro att situationen skulle vara annorlunda på andra platser i Sverige.

Vi tillbringar i dag mer tid än någonsin inomhus. Ändå finns de ingen garanti för att den luft som vi andas in är hälsosam. Ett fungerande regelverk och kontrollsystem för ventilation saknas. Problemet med bristfällig ventilation identifierades 2007. Mål sattes att samtliga byggnader där människor ofta vistas i ska ha en dokumenterat fungerande ventilation år 2015. Nu är snart det året här, men inte mycket har skett än så länge. Målet har till och med strukits från Boverkets agenda.

Dålig luft gör oss sjuka, allergiska och påverkar nattsömnen. På Trelleborgs lasarett fick man i somras stoppa operationer på grund av dålig ventilation. Man kunde helt enkelt inte säkerställa sterila instrument och operationssalar vilket gjorde att mellan tolv och femtio patienter drabbades dagligen.

Debattörerna* i Trelleborgs Allehanda har förslag på hur man ska få bukt på problemet. De föreslår en nollvision, där kommunerna har ansvaret för att alla byggnader genomgår OVK-besiktning med jämnt intervall. För att detta ska vara möjligt måste man införa ett nationellt register där brister efter utförda OVK-besiktningar finns dokumenterade för att säkerställa att de följs upp.

* Jan Åsberg, vd IV Väst AB, Dingle Håkan Lillis Sidén, vd P&V AB, Nyköping Niclas Ohlsson, vd Cleanvent & Control i Skåne AB, Kristianstad Fredrik Gustafsson, vd Grubbe Ventilation AB, Umeå Bengt Tedebo, vd Flexibel Luftbehandling AB, Årsta

tisdag 16 december 2014

Fira julen klimatsmart

Julen är den högtid då vi förbrukar mycket el. Under denna period brukar elen också vara dyr. Här följer några tips för att minska energiförbrukningen.

Byt julbelysning

Har din julbelysning några år på nacken? Då kan det vara på sin plats att uppdatera den. Det har skett stor utveckling inom LED-belysningen. Nya modeller av julbelysning kan därför förbruka 90 procent mindre jämfört med din gamla. Det går i många fall även att byta lampor i din gamla julbelysning.

Tina fryst mat i kylen

Det går åt extra mycket energi att förvara maten under julen. En smart idé är därför att tina den frysta maten i kylskåpet. På så sätt återvinns den energi som gått åt när maten frystes in. Energiförbrukningen kommer att regleras med termostaten under tiningsprocessen.

Klä dig varmt när du sover

Sänk värmen i sovrummet och ta i stället på dig pyjamas och varmt täcke. På så sätt kommer du sova bättre och samtidigt spara pengar. Glöm inte att stänga dörren till sovrummet så att det blir svalare än resten av hemmet.

Sänk temperaturen när du ska få gäster

Under julen samlas ofta familj och vänner. Många människor på liten yta gör som bekant att temperaturen höjs. Ibland kan det bli så varmt att man tvingas vädra. Därför är det smart att sänka temperaturen några timmar innan gästerna kommer och höja den först då de lämnat.

Idéer hämtade från: http://www.enlagomdosgront.se/2012/12/20/fira-en-klimatsmart-jul-med-lagre-elforbrukning/

måndag 15 december 2014

Hur har vädret varit under luciadagen?

1927 valdes Stockholms lucia första gången. Detta bidrog till ökat intresse för högtiden. Det har nu gått 87 år sedan Stockholms första lucia korades. Lika många år har det förts väderstatistik för den 13 december.

I genomsnitt varannan lucia faller det någon typ av nederbörd. Klart är det var femte luciadag i norra Sverige och bara var tionde i söder.

Dagstemperaturen varierar mellan -5° och -15°C norr till några plusgrader i söder. Variationerna är dock stora. Göteborg - som ligger cirka tre mil från Stenkullen där Intabs kontor är placerat - hade +9°C 1964 och -14°C 1979.

1964 var överlag en mild luciadag över hela landet med flera plusgrader. Desto kallare var det 2010 då -20°C uppmättes i Målilla och Linköping. Hela Sverige var även snötäckt. Samma var det 1981 men då var det ännu kallare med -35°C i Karesuando. Även länge söderut var det en kallare lucia än 2010.

Den kallaste 13 december sedan mätningarna inleddes skedde mitt under andra världskriget 1941. På en privat termometer avlästes då -53°C i Vilhelmina, Södra Lappland.

I Stenkullen vid Intabs kontor mäter vi temperatur med Intab Wireless System. Mätvärden avläses via webben och är enkelt att exportera. Om man tar ut statistik från de tre senaste 13 december kan man se att temperaturvariationerna är stora. 2012 var medeltemperaturen -6,45°C. Som kallast var det -13,1°C. Året därpå, 2013, var medeltemperaturen +4,6°C. Som kallast var det två plusgrader och som varmast strax över åtta.

Årets lucia var också varm men nådde inte riktigt upp till fjolårets temperaturer. I år hamnade medeltemperaturen på 3,83. Som varmast var det 6,5°C och som kallast en halv plusgrad.



Mer om vädret under lucia hittar du här.

onsdag 10 december 2014

Energiskolan: Vad är energi?

Energi är måttet för det arbete en apparat har utfört. Effekten är måttet på apparatens kapacitet. Enheten för effekt är watt. När det handlar om energi använder man sig av begreppet kilowattimmar, kWh. Detta är effekt multiplicerat med tid.
1 kWh motsvarar: 1 Joule = 1 Ws; 1 h= 3600s; 1 Wh= 3600 J => 1 kWh = 3 600 000 J

För att slippa skriva ut en massa nollor använder man sig av prefix enligt nedan:
k (kilo) = 1 000 (103)
M (mega) = 1 000 000 (106)
G (giga) = 1 000 000 000 (109)
T (tera) = 1 000 000 000 000 (1012)

Hur mycket räcker då energin till?

Med en kilowattimme kan man hålla en 40 W lampa lysande i 25 timmar (1 kWh/40W=25 h). Ett elelement på 700 W drar 2,8 kWh på fyra timmar (700 W= 0,7 kW * 4 h = 2,8 kWh). I alla fall om det inte har en termostat som slår av och på.

Om vi går tillbaka till prefixen ovan kan vi konstatera att 1 kWh räcker för att driva en kupévärmare till en bil under en timme eller en 11 W lågenergilampa i fyra dygn. Med 1 MWh är det möjlig att värma en villa i några veckor medan 1 GWh räcker för att täcka elbehovet i en stad på cirka 100 000 invånare under åtta timmar. Med 1 TWh kan alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar drivas under fem månader.

1 MWh produceras av ett stort vindkraftverk på 20 minuter vid bra blåst. 1 GWh produceras i Harsprångets vattenkraftstation på en timme eller på Forsmarks kärnkraftverk på 20 minuter. Ringhals kärnkraftverk producerar 1 TWh på tolv dagar.

Lär mer om energi här.

måndag 8 december 2014

Energikartläggning i stora företag sker i tre steg

Nu är riktlinjerna för den obligatoriska energikartläggningen i stora företag klart. Totalt berörs runt 1 500 organisationer av föreskrifterna från Energimyndigheten.

Lagen är en anpassning till EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Införandet görs i tre steg. Första etappen var till 5 december 2015. Fram tills dess skulle företag ha rapporterat om de omfattas av direktiven och vilka delar som ska kartläggas.

Steg två innebär att en certifierad energikartläggare anlitas och att förberedelser görs. Personer på företaget med relevant utbildning och erfarenhet kan också göra kartläggningen. Därefter är det dags för själva energikartläggningen. Resultatet ska sedan rapporteras till Energimyndigheten.

Kartläggningen ska vara övergripande när det handlar om den totala energianvändningen. Delar som förbrukar mest energi ska kartläggas mer detaljerat. Energieffektiviseringsåtgärder som identifieras ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.

Kartläggningen ska genomföras vart fjärde år.

Läs mer i tidningen Miljö&Utveckling.

onsdag 3 december 2014

Energisnåla hus = dålig mobiltäckning

Dagens täta, energisnåla hus gör att mobiltäckningen många gånger blir nästintill obefintlig. Nu ska Statens Tekniska Forskningsverk börja forska för att hitta en bra lösning för detta. Detta går att läsa om i Fastighetstidningen.

Enligt Sabo är de främsta anledningarna till den dåliga mobiltäckningen betongfasader och armeringar samt tjockare och tätare väggar. En annan anledning är att dagens smartphones har sämre antenner än tidigare modeller. Samtidigt utnyttjar 3G och 4G högre frekvenser som har svårare att tränga igenom material.

Här hittar du Sabos snabbanalys av problem med mobiltäckningen.

måndag 1 december 2014

Så mycket energi förbrukar julbelysningen

Julen är tiden då privata hushåll gör av med allra mest el. Med en äldre typ av julbelysning kan ett hushåll öka elkostnaden med 500 kronor. Detta är räknat utifrån att hushållet har fyra adventsljusstakar samt julgransbelysning inne och ljusslinga utomhus. Ovanstående kostnader är beräknade på att elpriset ligger på 1,35 kronor/kilowatttimme, inklusive nätavgift.*

Naturligtvis spelar det stor roll vilken typ av belysning man har. En sjuarmad ljusstake med glödlampor drar 14 gånger mer än en med LED-lampor. En adventsstjärna drar 18 gånger mer med glödlampa jämfört med LED.

Energi julbelysning
Klicka på bilden för att se mätningen större.
Vi testade att mäta energiförbrukningen med Intab Wireless System och en effektlogger på två ljusstakar, en med LED lampor och en med glödlampor. Mätningen importerades sedan in i mjukvaran EasyView. Det visade sig att LED-ljusstaken förbrukade 1,44 kWh under en månad medan den äldre modellen av ljusstake förbrukade 14,83 kWh. Att ha tänt LED-ljusstaken kostar under två kronor medan ljusstaken med glödlampor kostar 20 kronor (räknat på ovanstående elpriser).
I Energimyndighetens traditionsenliga test av julbelysning (2013) testade de förutom inomhusbelysning även julgransbelysning. Två typer fanns med i testet, en med glödlampor och en med LED-lampor. Den med glödlampor drog 33 gånger så mycket som den andra.

Om en miljon hushåll väljer LED-lampor i stället för glödlampor skulle de spara 271 miljoner kilowattimmar från första advent till tjugondag knut**. Väljer de att ha tänt belysningen under sex timmar per dygn i stället för dygnet runt sparar de ytterligare tio miljoner kilowattimmar.

Visserligen blir besparingen marginell i ett enskilt hushåll, men ser man på helheten blir det stora kvantiteter. I företag, som har stora mängder ljusstakar, kan dock energibesparingen blir relativt stor om man byter till energieffektivare julbelysning.
Läs mer om julbelysning på Energimyndighetens hemsida.

* Källa är en artiklen på svd.se.
** I exemplet har varje hushåll tre elljusstakar, två fönsterstjärnor och en ljusslinga tända dygnet runt. Från 23 december till tjugondag knut har de även en julgransbelysning och en juldekoration.