onsdag 28 januari 2015

Bo mer klimatsmart

Foto: Deromegruppen
Framtidens energieffektiva familjevilla är invigd. På Göingegården utanför Varberg får nu SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut chansen att mäta i en verklig familjemiljö.

Det var två år sedan SP inledde ett samarbete med hustillverkaren Derome inom ramen för EU-projektet NEED4B. Målet var att göra det möjligt för fler att bygga energiekonomiskt och ändå möta de allt tuffare energikraven. Den första villan byggdes på SP:s anläggning i Borås. Det är dock först nu som mätningar i en verklig familjemiljö, så kallad Living Lab, kan genomföras.

Deromegruppens A-hus har ett klimatskal som är utvecklat tillsammans med SP. Varm luft ska inte oavsiktligt lämna huset och kall luft ska inte komma in. Detta samtidigt som en bra balans i inomhusklimatet ska upprätthållas.

"Med projektet har vi möjlighet att i ett vanligt boendehus kunna mäta hur morgondagens teknik kan hjälpa oss att bo än mer klimatsmart inom en snar framtid", säger Anders Carlsson, teknisk chef för Derome Hus på building-supply.se.
Läs hela artikeln här.

måndag 26 januari 2015

Sparar miljoner med maxtemperaturer

En miljon kronor om året. Så stor är Örkelljunga kommuns besparingar efter energieffektiviseringsåtgärder i sina lokaler. Besparingarna har främst gjorts genom att se över vilka temperaturer som råder på kontor, äldreboenden, skolor och idrottshallar. Där det varit för varmt har helt enkelt temperaturerna sänkts.
"Vi har sparat en miljon kilowattimmar på att se över så att det inte finns lokaler där värme och ventilation bara står och går. Någon skola har haft 20 och en annan 22 grader", säger fastighetschef Stefan Andersson till Helsingborgs dagblad.
 Klagomål på inomhustemperaturer är inget unikt. Skillnaden för Örkelljunga kommun idag är att det finns något att jämföra med. Under det kommande året kommer man även arbeta vidare med att få in fler mätpunkterna i lokalerna. Mätningarna hittills har visat för höga temperaturer på många håll. Att sänka temperaturerna skadar inte de som vistas i lokalerna, snarare kan det vara en fördel. Blir det för varmt blir man exempelvis lättare trött och inlärningen blir sämre.

Detta är maxtemperaturerna som Örkelljunga kommun arbetar emot:


Äldreboenden: 23 grader.
Förskolor och kontor: 21 grader.
Skolor: 20 grader.
Idrottshallar: 17 grader.

Källa: http://www.hd.se/lokalt/orkelljunga/2015/01/14/maxtemp-ger-miljonvinst/

torsdag 22 januari 2015

Snömängd beror på temperaturen

Övre bilden: SVT:s meteorolog visar snödjup vi 80%RH.
Nedre bilden: Snö som faller över Stenkullen i januari.
Snöar det och är kallt ute kan snötäcket bli så fluffigt och lätt att det enkelt går att blåsa bort. Ligger temperaturen däremot runt nollan blir snötäcket tungt och det är jobbigt att skotta uppfarten. Detta faktum benämns fluff-faktorn och innebär att snödjupet helt enkelt är beroende av vilken temperatur det är. Till viss del spelar även luftfuktigheten in.


Generellt menar man att en millimeter nederbörd (en liter per kvadratmeter) ge en centimeter nysnö. Detta gäller dock enbart vid noll grader. Följande gäller vid andra temperaturer vid 80%RH:
  • 1 cm snö vid 0
  • 2 cm snö vid -7
  • 3 cm snö vid -11
  • 4 cm snö vid -14
  • 5 cm snö vid -16
  • 6 cm snö vid -18
  • 7 cm snö vid -21
Det är inte enbart temperaturen som har betydelse för snödjupet. Vinden gör att snön packas på marken vilket leder till att snödjupet blir mindre. Vinden kan också öka snödjupet då det skapar drivor på platser där det kanske inte har snöat särskilt mycket.
Är snön som faller blöt och tung gör även det att snön packas och snödjupet minskar.

När meteorologerna pratar om snömängd pratar de dock om den snö som faller. De tar alltså inte hänsyn till några andra faktorer.

Läs vad SVT skriver om detta här.

tisdag 20 januari 2015

En grad sänkning ger fem procent i besparing

Temperaturmätning med en Tinytag Ultra 2.
Uppvärmning står för 60 procent av ett hushålls elförbrukning. Att spara in på utgiften är dock inte så svårt. Genom att sänka inomhustemperaturen med en grad kan man minska uppvärmningskostnaderna med fem procent.

Ett tips är att mäta temperaturen i olika rum, lämpligen med dataloggers, för att se temperaturnivåer över tid. Stäng dörrar till kalla utrymmen och täta dragiga fönster och dörrar.

Behöver hemmet vädras görs detta snabbt genom tvärdrag. Stäng dock av radiatorerna vid fönstren och lämna dessa avstängda en halvtimme efter vädring.

Fler tips finns hos E.ON.

onsdag 14 januari 2015

Varför blir det kondens på insidan av fönstret?

Kondens
Många har problem med kondens på insidan av sina fönster. Hur uppstår då kondens?

Kondens bildas då varm, fuktig luft kommer i kontakt med kalla ytor, till exempel en glasruta. Anledningen är att kall luft inte kan hålla så mycket vatten som varm luft. När varm luft kyls ned och fuktigheten uppnår 100 procent RH fälls vattnet ut.

Vanligtvis bildas kondens för att fönstren inte är tillräckligt bra isolerade i kombination att bostaden inte vädrats ut tillräckligt.

Fukten som finns inomhus kommer till stor del från människorna som befinner sig där. Det handlar om fukt från andedräkt och svett men också från matlagning, bad, växter och djur. Ser man inte till att hålla nere den relativa luftfuktigheten kommer den att öka efterhand.

Vid en viss tidpunkt kommer den relativa luftfuktigheten bli så hög att det inte hjälper hur isolerat det än är. Det blir ändå svårt att hålla temperaturen tillräckligt hög för att förhindra daggpunkt - alltså vid den temperatur som den relativa luftfuktigheten når 100 procent. Det är vid denna temperatur som vatteninnehållet i luften kondenseras till vattendroppar. Dessa ser du som kondens på fönstren.

Många gånger beror kondensen på så kallade kallras. Det innebär att kall utomhusluft kyler fönsterrutan, som i sin tur kyler inomhusluften närmast innanför.

måndag 12 januari 2015

Sämre sömn med dålig luft

Vi tillbringar en tredjedel av vår tid i sovrummet. Ändå är ventilationen nästan aldrig tillräcklig. Dålig ventilation leder till sämre sömn. Det leder i sin tur till mer irritation, stress och sämre välmående under dagen.

Forskaren Peter Ström-Tejsen och hans kollegor vid Danmarks tekniska universitet, DTU, mätte under 2,5 månad hos studenter. Mätningarna gjordes en vår och en höst hos 14 respektive 16 internationella studenter då de sov med och utan ventilation i sitt studentrum utanför Köpenhamn. Tillsammans med mätningar av koldioxidhalt, inomhustemperatur och relativ luftfuktighet studerades studenternas sömnkvalitet samt välmående och prestationsförmåga dagen därpå.

Direkt på morgonen gjordes enkäter. Dessa visade att studenterna kände sig mer utvilade om fönstret varit öppet. De hade också haft lättare att somna.

I de elva kvadratmeter stora studentrummen var skillnaderna i koldioxidhalt stor om fönstret var öppet eller stängt. Vid öppet fönster visade mätningarna på i genomsnitt 660 ppm medan stängt fönster resulterade i en nivå på 2 585 ppm. Detta gällde under den första studien. I den andra användes en fläkt i ett luftintag i ytterväggen. Denna blåste antingen in friskluft eller var avstängd. Med fläkten monterad varierande koldioxidnivån mellan 835 och 2 395 ppm när rummen saknade ventilation, vilket båda är över EU-normen (750 och 1200 ppm).

Personerna i studien upplevde att de fick torrare hud och läppar då fönster var öppet eller fläkten var på. Vid avsaknad av ventilation fick de dock problem med irritation i näsan, vilket kan bero på den ökade halten föroreningar i luften.
"Det som gör den här studien unik är att den är utförd i människors egna sovrum. Många andra studier görs i laboratorier, där försökspersoner har elektroder på huvudet, men för mig är det ingen naturlig sömn", säger Peter Ström-Tejsen.
Läs hela artikeln om studien i tidningen Energi & miljö.

onsdag 7 januari 2015

Stora energibesparingar i kommuner och landsting

EnergieffektivseringsstödKommuner och landsting har minskat sina energikostnader med en miljard årligen. Detta med hjälp av det statliga energieffektiviseringsstödet.

I bostäder och lokaler har energianvändningen minskat med fem procent sedan 2009.

Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör, säger i ett pressmeddelande:
 "Det statliga energieffektiviseringsstödet har varit ett viktigt bidrag i kommunernas och landstingens arbete. Samtidigt ser vi att framstegen är olika stora. Den totala förbättringen kan bli ännu större."
Läs mer här.

fredag 2 januari 2015

Välisolerade hus ger kalla radiatorer

Bor man i ett välisolerat hus ligger radiatorns yttemperatur på under 32 grader under uppvärmningssäsongen. Eftersom hudtemperaturen är högre än 32 grader känns radiatorn kall vid beröring.

Många tror att radiatorn måste kännas varm för att avge värme. Så är alltså inte fallet i ett välisolerat hus. Bor man däremot i ett sämre isolerat hus kommer radiatorn kännas varmare.