onsdag 27 januari 2016

Vilka temperaturer klarar värmepumpen

När det blir kallt ute fungerar inte alltid värmepumpen som man hoppats. Anledningen är att olika värmepumpar har olika kapacitet och fungerar olika vid kalla temperaturer.

Några saker att tänka på:
1. Luftvärmepumpen är konstruerad att vara ett komplement till en primär värmekälla. Ställs termostaten på den primära värmekällan några grader lägre än önskad rumstemperatur sätts stödvärme in när värmepumpen behöver stöd.

2. Elda om du har möjlighet när det är riktigt kallt ute.

3. Testa din värmepump. Det är svårt att veta innan vilka temperaturer som värmepumpen klara att värme huset utan stöd.

4. Tänk på att det blir varmare närmast värmepumpen. Testa därför olika grader för att värmen ska bli lagom i hela huset.

5. Vara noga med hur du använder värmepumpen. Får den stöttning  klarar den sig bättre i det långa loppet. Blir det väldigt kallt (kallare än -20°C) är det bra att stänga av den. Stäng dock inte av strömmen helt då detta utsätter kompressorn för onödigt stora påfrestningar då den ska startas igen.

6. Sist men inte minst – var noga med underhållet av värmepumpen.

Vill du kontrollera temperaturen i huset görs det med fördel med hjälp av dataloggers.

måndag 25 januari 2016

Dålig luft i klassrum

Varje klassrum behöver ett konstant flöde av frisk luft för att det ska bli komfortabelt. Tidigare har detta inte varit ett problem. Äldre "läckande" skolbyggnader tog in frisk luft runt fönstren och genom att fönster kunde öppnas. Dessa hus var också dyra att värma och kyla. Lösningen blev då täta fönster som inte gick att öppna.

Detta sparar visserligen pengar, men leder också till mögelbildning, bakterier och att halten av farliga gaser som radon och VOC stiger. Studier visar att hög koncentration av detta ökar risken för förkylning, influensa och ger stora problem för allergiker och astmatiker. Detta leder i sin tur till högre frånvaro för både lärare och elever.

Även koldioxidnivån ökar under dagen. Även om människan kan anpassa sig till periodvis höga koldioxidhalter leder höga halter till att studenterna blir tröttare, får huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

Idag används ibland termen "sjuka hus" för dessa typer av byggnader. 

Trots att många arbetar för att få bra luft i klassrummen finns det brister på många håll. Med en CO2-logger kan kontroll av koldioxidhalten göras. Det finns även möjlighet till hyra.

fredag 22 januari 2016

Därför känns det torrt inomhus på vintern

På vintern kan luften inomhus upplevas som torr. Det beror på att varm luft kan hålla mer fukt i förhållande till kall luft. När den kalla utomhusluften värms upp förblir vattenmängden i princip oförändrad, men eftersom varm luft kan hålla mer vatten kommer alltså den relativa luftfuktigheten att minska. Dessutom bidrar ventilationssystem, som byter ut inomhusluft mot utomhusluft med jämna mellanrum, till den torra luften. Detta kan leda till torrhosta och ökad känsla av torr hud under vinterhalvåret.

Relativ luftfuktighet är i sig inte ett helt enkelt begrepp. En hög relativ luftfuktighet behöver inte innebära att luften innehåller mycket vatten.

Vid 100 procents luftfuktighet nås kondensationsnivån. Sker detta i atmosfären bildas moln och vid markytan bildas dimma eller fukt på glasrutor och växter.

Om den relativa luftfuktigheten var hög vid 25°C kommer den att öka ytterligare om temperaturen sjunker till 10°C. Blir det så kallt att den relativa luftfuktigheten når 100 procent kommer vatten avges. När temperaturen sedan ökar igen kommer inte den relativa luftfuktigheten att vara densamma utan den kommer att vara lägre.

Genom att logga luftfuktigheten inomhus får du veta vilka nivåer det är.

Några tips för att höja den relativa luftfuktigheten är exempelvis att fästa luftfuktare på ett varmt element. Det går även bra att ställa en skål med vatten nära elementet eller att hänga blöta kläder på tork på det.

tisdag 19 januari 2016

Belysningen viktig i skolor och på arbetsplatser

Bra belysning är viktigt för att arbetsuppgifter ska utföras på bästa sätt. I skolan har belysningen betydelse för lärandet.

I dag är belysningen många gånger bristfällig i svenska skolor. Detta orsaker problem med trötthet, huvudvärk, koncentration och läsbarhet. Dessutom är gamla lysrör energimässigt ineffektiva.

Regeringen har infört ett bidrag fram till 2018. Detta söks hos Boverket och gäller för att förbättra den fysiska miljön och minska miljöpåverkan i lokalen.

Genom att byta belysning kan upp till 90 procent energi sparas enligt Belysningsbranschen.

Lite korta fakta om belysning:
- Ljuset påverkar humör, vakenhet och uppmärksamhet.
- Vi känner oss trygga i en bra ljusmiljö och kan då utföra våra arbetsuppgifter på ett bra sätt.
- Med bra ljus menas att det både finns dagsljus och belysning. På så sätt uppfattar man rummet riktigt och får även en god dygnsrytm.
- Forskare menar att man genom att anpassa belysningen kan påverka hormonerna och få människor att må bättre.

Hos oss hittar du mätinstrument för både energimätning och för mätning av ljus.

tisdag 12 januari 2016

Värme följt av kyla

December var mild i stora delar av norra halvklotet. Flera länder hade sin varmaste december någonsin. Medan de nedre delen av kontinenten dominerades av högtryck hade Nordeuropa mycket lågtryck med regn som följd. Gemensamt för i stort sett hela Europa var dock att temperaturerna var högre än normalt.

I södra Europa var det soligt, och på många håll torrt. I vissa delar av Österrike ställdes exempelvis nyårsfyrverkerierna in på grund av risken för brand.

Den 20 december slogs värmerekord i Sverige då termometern visade på 11,3°C i Björneborg.

Sen blev det helt plötsligt kallt och i Sverige noterades den kallaste temperaturen sedan 1999. Det var Naimakka i Kiruna som natten mot den 7 januari hade -42,8°C. Köldrekordet noterades 1999 på samma plats. Då var det 48,9°C. Även längre söderut var det kallt och Särna i Svealand hade -25°C samma natt.

Utanför Intabs kontor i Stenkullen nådde temperaturerna runt -12°C rekordnatten.

Klicka här för att se mätningen. För att göra detta måste du ladda ner EasyViewer. Det gör du längst ned på denna sida.


måndag 11 januari 2016

Ökad komfort på kontoret

Först nu har den riktiga vintern kommit på flera platser i Sverige. Med kylan uppkommer ofta problem med inomhustemperaturen. Här kommer några tips för att få bättre komfort på kontoret.

– Undersök energianvändningen. Lägg ihop årsvärden för el, värme och vatten och dividera resultatet med antalet kvadratmeter. Du får nu ett nyckelvärde som du kan jämföra mot normalvärden. Ett normalt kontors elanvändning brukar vara 75 kWh per kvadratmeter och år.

– Elförbrukningens mönster. Titta på ett antal arbetsveckor och jämför variationerna mellan dag och natt, helg och vardag. Här hittar du mätutrustning för detta.

– Minska grundlasten. Grundlast är den förbrukning som inte är relaterad till produktion och verksamhet. Uppgår denna till 30-40 procent av toppeffekten går den ofta att sänka. Genom att mäta kan du se vad grundlasten egentligen består av och sedan successivt stänga av utrustning. Tidsstyrning är också ett sätt att spara energi.

– Rätt temperatur. För varje extra grad går det åt fem procent mer värmeenergi. Under vintern bör temperaturen inte överstiga 22 grader i vistelsezonen.

– Energisnål belysning. LED-lampor använder mindre energi än gamla glödlampor. Modern belysning ger dessutom bättre arbetsmiljö på kontoret.

måndag 4 januari 2016

Mycket brister i fjärrvärmecentraler

70 procent av alla fjärrvärmecentraler har brister. Det visar en undersökning gjord i 20 system och 146 fjärrvärmecentraler.

Möjligheterna att förbättra verkningsgraden i fjärrvärmesystemen är om injustering sker. En större del av levererad fjärrvärme används då och returvattnet blir bättre avkylt. Få system fungerar dock som det är tänkt.

I doktorsavhandlingen "To analyse measurements is to know" från Lunds Universitet studerade Henrik Gadd fem miljoner mätvärden. Analyserna visade att andelen väl fungerande fjärrvärmecentraler var högst i flerbostadshus (43 procent) och lägst i industrier (9 procent). Det vanligaste felet var dålig avkylning (68 procent av fallen).

Läs mer här.