onsdag 31 augusti 2016

När kan man vänta sig den första frosten

Sommaren är snart över och redan nu kan man vänta sig frost under natten. Högst upp i Sverige är det inte ovanligt att den första höstfrosten dyker upp redan i början av augusti. I de stora delarna av landet brukar det dröja till mellan 1 september och 1 oktober innan det blir frost. Runt kuster och sjöar kan det dröja något längre.

Frost bildas då temperaturen går under noll. Lufttemperaturen bör mätas på två meters höjd. Nere vid marken är det oftast kallare, därför används order markfrost om det är minusgrader enbart vid markytan.

Vid högtryck med klart väder bildas frost. Värmen strålar då från markytan ut mot rymden. I öppna landskap, gläntor, ängar och åkrar, är det mer frostkänsligt än inne i exempelvis en skog. Där skyddar träden värme från att försvinna ut i atmosfären.

I känsliga områden uppträder ibland frosten då växterna är som mest aktiva. Detta gör att frost alltid haft stor betydelse för jordbruk.

Med ett batteridrivet SMS-larm i vattentät kapsling kan man få larm om när frosten är i antågande.

måndag 29 augusti 2016

När kommer hösten?

Så fort det blir lite kallare utomhus tycker många att sommaren är över, men hur fungerar det egentligen? Då den 1 augusti passerats och vi haft en medeltemperatur under 10 grader fem dagar i rad så är hösten här.

Höstens antågande kan alltså först bestämmas i efterhand och det är den första dagen av de fem som räknas som den första höstdagen. Samma sak, men fem dagar med en viss medeltemperatur passerats, gäller för samtliga årstider utom våren. För våren är det sju dagar i rad.

När temperaturen sjunker under noll i fem dagar är det officiellt vinter och våren är tillbaka tillsammans med plusgraderna. Sommar är det vid tio plusgrader.

När hösten väl har kommit kan inte sommaren komma tillbaka för detta året.

onsdag 24 augusti 2016

Känsliga livsmedel förvarades i rumstemperatur

Bild från miljöförvaltningen.
Under en inspektion av miljöförvaltningen visade temperaturen i ett cafés glasade kyl på 19 grader. I kylen förvarades baguetter och gräddbakelser.

Miljöförvaltningen gjorde ett oanmält besök. Mätningar visade då på för höga temperaturer. Då de kom på återbesök testmätte de även i glaskylen vid kassan. Det var denna som visade på i stort sett rumstemperaturer.

Det är viktigt att livsmedelskylar håller rätt temperatur med tanke på bakterier. Att placera en datalogger i kylutrymmet är ett bra sätt att kontrollera att temperaturerna inte överstigs.

måndag 22 augusti 2016

Värmerekord i juli – en grad varmare än förindustriell tid

Juli var en grad varmare jämfört med förindustriell tid. Det rapporterade NASA. Temperaturen var 0,84°C varmare än normalvärdet för perioden 1951-80. Jämför man med perioden 1880-99, som definieras som förindustriell tid, var temperaturen 1,01°C högre. Det är första gången en sådan hög temperatur noteras.

Även i Sverige blev sommaren som helhet varmare än normalt i hela landet. Den 25 juli inträffade till och med en tropisk natt, vilket innebär att temperaturen inte sjunker under 20°C. Det var vid mätstationen Vinga utanför Göteborg som temperaturen 20,2°C var det lägst registrerade under natten.

I Stenkullen vid Intabs kontor var medeltemperaturen under juli 17,39°C. Mätningen för hela månaden ser du genom att klicka på bilden.


torsdag 18 augusti 2016

Farorna med CO2 – detta behöver du veta

Koldioxid är en naturlig gas som finns i vår atmosfär. Torr luft innehåller ungefär 0,04 procent koldioxid. Det är samma som 400 ppm. Håller sig koldioxidnivån på denna nivån behöver du aldrig oroa dig, men inomhus är det inte ovanligt med högre nivåer. Detta utan att det är farligt för hälsan.

Här är tre möjliga sätt där koldioxidhalten är farlig för människor och djur – att andas i en sluten miljö, naturlig utgasning av CO2 och läckande CO2-system.

Det vanligaste situationen där koldioxidhalten kan innebära en fara är vid inandning i sluten miljö. Utandningsluften innehåller tre procent CO2. Genom att andas i en sluten miljö omvandlas syret långsamt till CO2. Blir koldioxidhalten för hög kan det resultera i yrsel, förvirring och huvudvärk. Riktigt höga nivåer kan vara livshotande.

En naturligt utgasning av CO2 är ett andra sätt som kan innebära fara för människor och djur. Detta kan ske genom att gruvor, vulkaner eller sprickor i jordytan plötsligt börjar läcka. Stannar koldioxiden på samma nivå kan det bli en dödsfälla för levande organismer.

En tredje händelse som kan innebära fara är om ett koldioxidsystem läcker. Detta är dock ovanligt då det finns trygghetslarm för att skydda allmänheten från sådana händelser. CO2-system finns på restauranger, barer och i bryggerier. Gasen är lukt-, färg- och smaklös. Skulle man vara fast i ett slutet utrymme där ett system börjar läcka är man fast i en dödsfälla.

Notera att exemplen ovan är extremfall. Våra loggers används främst i inomhusmätningar där vi talar om nivåer som inte bör överskridas utan åtgärder. Detta är 1000 ppm. Nivån man pratar om när skadorna kan bli livshotande är 40 000 ppm. Här kan du läsa mer om koldioxidmätning inomhus.

Bild från:  Häggström, Mikael. "Medical gallery of Mikael Häggström 2014". Wikiversity Journal of Medicine 1 (2). DO1:10 15347/wjm/2014.008. ISSN 20018762.

tisdag 16 augusti 2016

Koll på klimatet i växthuset

Bevattningen är oerhört viktig vid grönsaksodlingar för att få fram skördar av god kvalitet. För att grödan ska hålla sig frisk och tillgodogöra sig växtnäring behövs en lagom mängd vatten. Många grönsaker är känsliga för torka under utvecklingsstadierna. Vattnets avdunstning varierar också beroende på utvecklingsstadium.

Hur mycket vatten som behövs beror på bland annat grödans behov, jordens egenskaper och vädret. Naturligtvis går det att känna på jorden för att på så sätt veta när det är dags att vattna. Hur mycket man ska vattna är svårare att veta. I en lättare jord med grunt rotdjup bör man högst vattna 15-20 mm per gång. Håller jorden vattnet bra och rotdjupet är stort kan man vattna 25-30 mm per gång.

Det enklaste sättet att få ut det mesta av odlingen är dock att mäta. Det finns bland annat givare för mätning av jordfukt. Är odlingen i ett växthus är det övriga klimatet viktigt att kontrollera. Det görs enkelt genom mätning med instrument för Internet of Things. Med Intab Wireless System är det möjligt att mäta de flesta parametrar, och dessutom får larm via sms och e-post.

onsdag 10 augusti 2016

Fukt i sommarstugan

Under sensommaren finns risk för fuktproblem. Genom att hålla koll på krypgrunden är chansen större att upptäcka och åtgärda problemen i tid.

Att fuktproblemen är stora under den senare delen av sommaren beror på att varm och fuktig utomhusluft kyls ner i svala krypgrunder och källare. Ibland går det att känna lukt i huset, men för att vara på den säkra sidan är det bra att mäta fukten i krypgrunden, alternativt ta sig ner ett par gånger per år för att kontrollera hur det ser ut.

Tidigare problem är lättare att åtgärda. Genom mätningar kan problemen åtgärdas i ett tidigt skede.

Går du ner för att titta ska du kolla efter fuktiga grundmurar och mark, fukt i bjälklagets undersida, synligt mögel, kondens samt salt- och kalkutfällning på grundmurens insida.

Här hittar du lite ett SMS-larm som enkelt ansluts till en fuktlogger. Detta kan vara bra att ha installerade för att undvika fuktskador. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss på Intab.

tisdag 2 augusti 2016

Att mäta vind

Ska du mäta vind används en anemometer. Denna ska enligt föreskrifter placeras tio meter upp i luften ovanför en slät yta. Inga störande objekt får finnas i omgivningen.

Vindriktningen, alltså från vilket håll det blåser, anges med väderstreck eller grader. En sydlingvind kan exempelvis anges som 180 grader. 360 grader betyder att vinden kommer ifrån norr. Noll grader innebär att det är vindstilla.

Vindens hastighet kan anges på två sätt, byvind eller medelvind. Med byvind menas högsta avlästa värdet på en timme. Medelvind är vindens medelvärde under tio minuter.

En anemometer med analog utgång kan med fördel anslutas till en datalogger.