måndag 31 oktober 2016

Fem värmande tips

Fryser du? Du är inte ensam. Den kallare tiden på året är här och med den förvandlas våra hem till riktiga iskuber. Men misströsta inte – här är fem tips för att tina upp din bostad:

1. Höj inte temperaturen på direkten. Våra moderna värmesystem tar tid på sig och ger inte en effekt förrän långt mycket senare. Se istället till att du mäter ordentligt. Du behöver minst två givare - en utomhus och en inomhus. Den sistnämnda bör placeras strategiskt. Var är du mest?

Glöm heller inte av att värme stiger. Av den anledningen kan det vara otroligt missvisande att mäta temperatur på övervåningen, eftersom den sällan speglar hela husets temperaturnivå.

2. Drar det? Gå igenom alla fönster och dörrar för att se ifall du behöver byta ut tätningslisterna runt dessa. Effekten märks nästan direkt.

3. Se över dina element – fungerar de ordentligt? Känn på dem och uppmärksamma eventuella problem. Om ett element känns varmt på ett ställe och kallt på ett annat kan det vara ett tecken på att det behöver luftas.

4. Så fort det blir kallt varnar fötterna. De är nämligen fulla av nervceller och därmed extra känsliga mot kyla. Dags att rota fram raggsockarna och fårskinnstofflorna med andra ord.

5. Och det bästa till sist: vänd kylan till något positivt. Den är en utmärkt anledning till att ha fest mitt i veckan. Ju fler ni är, desto varmare blir både stämning och hus.

Läs mer här.

torsdag 27 oktober 2016

Lekplats kan lätt bli skadeplats

Cirka 18 000 barn per år skadas så pass allvarligt på lekplatser att de behöver åka till akuten, uppger Sveriges Radio Värmland. Vanligaste olycksfallen är hjärnskakningar och brutna ben. 

Dessa har ofta uppstått genom att ett barn fastnat under lek eller trillat på ett dåligt underlag. Just underlag på lekplatser behöver vara av stötdämpande material för att vara så säkra som möjligt. För att kontrollera detta behöver man utföra tester med jämna mellanrum med exempelvis en Wireless Hic-mätare.

Den största boven till skadorna är dock okunskap. Få fastighetsägare tänker på att förbisedda lekplatser kan förvandlas till farozoner. Därför utför Konsumentverket och Boverket besiktningar med jämna mellanrum. Så sent som i höstas fann de - oroväckande nog -  fler än 500 säkerhetsbrister på 26 av landets lekplatser.

Vårdnadshavare som uppmärksammar sprickor, ruttna trägungor eller liknande bör rapportera detta till fastighetsägaren, som då tvingas se över detta för att inte riskera böter.

– Föräldrar har naturligtvis också ett ansvar för sitt barn men lekplatsen ska vara utformad på ett sådant sätt så att det inte finns några inbyggda risker i utrustningen. Risker som barnen själva inte kan förutse är det som man letar efter, säger Anna Strandberg, utredare på Konsumentverket, till Sveriges Radio.

Att mäta HIC har tidigare varit komplicerat. I dag finns ny teknik för att enkelt göra detta. Läs mer här.

tisdag 25 oktober 2016

Kalla fötter

Varifrån kommer egentligen uttrycket kalla fötter? Och finns det en bakomliggande, fysiologisk orsak till begreppet? 

Det frågade sig de populära programledarna för tv-showen Mythbusters; Tory Belleci, Kari Byron och Grant Imahara. I varje avsnitt undersöker de nämligen moderna myter. Med värmesensorer på sina fötter utsatte de sig för att exempelvis svälja insekter, ta en spinn i ett stuntflygplan och att ha spindlar krälande på sig.

Höjdrädde Tory Bellecis fötter visade en knapp förändring under hans flygtur. För Kari Byron och Grant Imahara däremot blev resultaten annorlunda. När de utsattes för sina värsta fobier reagerade deras fötter med att sjunka flera grader i temperatur.

Om det här berodde på att spindlar och insekter är värre än höjder, det förtäljer inte resultaten. Däremot kan man absolut finna en koppling mellan rädsla och fottemperatur. Den kan bero på att blodkärlen i kroppen stramas åt när människor blir skrämda och därmed minskar också blodflödet. På så vis sjunker temperaturen. Läs mer här.

Undersökningen visar med andra ord att ”kalla fötter” är mer än ett talesätt. Den visar dessutom att det verkligen går att mäta vad som helst.

fredag 21 oktober 2016

Många faktorer styr inomhusklimat

Tillhör du skaran som brukar frysa eller blir du ofta svettig? Ventilation, temperatur och luftfuktighet kan vara orsaker till detta. Så även du själv.

Redan när vi föds är vi programmerade med en egen termostat. Det innebär att du kan uppleva en viss temperatur väldigt olikt jämfört med människor i din närhet. Medan en person är varm kan en annan samtidigt känna sig kall.

Genom blodet och nervceller forslas information om temperaturer som kroppen utsätts för. De tolkas sedan i ett specifikt center i mellanhjärnan som berättar för oss om vi borde värma eller kyla oss. Speciellt känsliga är händer, fötter och huvuden. De är exponerade kroppsdelar med många nervceller.

När vi vilar eller sitter still är det hjärnan, levern och våra muskler som ser till att vi håller oss rätt tempererade. De samarbetar via ämnesomsättningen. Om du råkar vara för varm reagerar kroppen med att svettas. Är du tvärtom för kall kan du per automatik börja huttra och på så vis generera värme.

Baserat på denna information är det inte alltid helt lätt att avgöra vad som är ”rätt temperatur” på en arbetsplats. Där jobbar oftast många olika människor med olika förutsättningar. Givetvis är det av stor vikt för arbetsmiljön att grundvärdena gällande temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt är sunda. En god idé kan därför vara att mäta dessa olika värden. Kanske är luften inte torr på grund av ventilationsproblem, utan för att temperaturen är för hög? Kanske behövs bättre ventilation för att minska personalens huvudvärk eller eftermiddagströtthet? Med en trådlös datalogger kan man enkelt mäta både temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt.

Ett annat, snabbt sätt att korrigera din egen temperatur är att ta på - eller av - kläder. Du kan också välja att ställa dig upp en stund eller på annat vis sätta dig i rörelse. Det brukar hjälpa. Här finns fler smarta tips om du vill lära dig mer.

onsdag 19 oktober 2016

Täta hus med bättre luft

Det finns en rädsla för att täta hus ska leda till sämre inomhusmiljö. Nu visar forskning att så inte är fallet.

I Örebro har flera av den nya typens förskolor byggts. Husen är lågenergibyggnader som är anpassade efter de EU-krav som snart kommer på nybyggda hus. I och med att husen är täta har det dock funnits en oro för att luften ska bli förorenad av kemikalier. Med anledning av detta har Josefin Persson, som är doktorand vid Örebro Universitet, mätt på bland annat Karlslunds förskola. Det har visat sig att lågenergihusen har mindre halter kemikalier än referensförskolan, som är byggd med gamla metoder.

Ventilationen i den nya typen av byggnader är gjord så att kemikalierna försvinner snabbare. Det är större luftombyte och ventilationen är dessutom behovsstyrd. Det är koldioxiden som styr ventilationen. Ju fler människor som vistas i lokalerna, desto större luftgenomströmning.

Läs mer här.

Vill du lära dig med om mätning av inomhusluft, klicka här.

torsdag 13 oktober 2016

Elförbrukning i djurstall under lupp

Åtta miljoner kilowatt-timmar. Det är den siffra som svenskt jordbruk gör av med varje år. Allra tuffast har mjölkbönderna det med många utgifter och färre inkomster.
Men behöver det vara så här? Hur ser det ut när det kommer till stallklimat, ljusförhållanden och logistik på svenska gårdar? Och vad skulle man kunna förbättra vid nybyggnationer eller renoveringar? Dessa frågor har experter inom energi, teknik och lantbruk ställt sig.

Deras svar har sammanställts i en nyutgiven bok – ”Energieffektiva djurstallar”. Den kom till efter studie inom ämnet på uppdrag av Region Östergötland och Vreta Naturbruksgymnasium i Östergötland.

- Även om det finns stora skillnader mellan olika anläggningar är besparingspotentialen stor. I genomsnitt skulle svenska mjölkgårdar kunna minska sin elförbrukning med cirka 15 procent. I de verksamheter som medverkar i projektet är målet att komma upp till en besparing på hela 25 procent, säger Max Jamieson, energirådgivare på LRF Konsult, i ett pressmeddelande.

En naturlig fortsättning på forskningsresultaten blir att ta det vidare. Bland annat ska man försöka att bygga en så kallad testbädd för mjölkproduktion på Vretagymnasiet. Den ska fungera som en plattform för utveckling av möjliga besparingar. På så vis hoppas man kunna nå ut med kunskap som kan minska elkostnader i framtiden.

Här kan du ladda hem pdf-versionen av "Energieffektiva djurstallar" för att kapa kostnader redan i dag. Med en Energy Logger kan du enkelt hitta eltjuvar i din verksamhet. Hur mycket har, till exempel, kompressorn stått på under en dag? Eller en månad? På ett helt år?
Det är bara en av många saker som kan mätas för din – och miljöns – vinning.

måndag 10 oktober 2016

Därför fryser vi olika

Hur vi upplever temperaturen är väldigt olika, men vad beror det på?

En anledning är kroppsstorleken. Ju större man är desto bättre förutsättningar har man för att hålla värmen. Även en högre ämnesomsättning bidrar till högre temperatur.

En annan faktor är ålder. Temperaturförluster justeras genom händer och fötter, vilket kroppen justerar genom att minska blodcirkulationen dit. Detta system fungerar bättre för yngre människor, vilket leder till att de i större utsträckning klagar på kalla händer och fötter.

Kyla är också en vanesak. Människor vänjer sig helt enkelt vid att vistas i kyla. Tio minusgrader upplevs därför kallare på hösten än på vårvintern. Genom att vistas i kyla ofta är man inte så känsligt mot detta.

Detta gör att det inte är så konstigt att människor på exempelvis ett kontor har olika uppfattningar om vilket inomhusklimat som är behagligt. Faktum är att om ett större antal människor vistas i en byggnad med optimala förhållanden kommer ändå minst fem procent att vara missnöjda med inomhusklimatet.

tisdag 4 oktober 2016

Produktiviteten ökar av mer luft

Amerikanska forskare har undersökt hur ökad ventilation påverkar elenergianvändningen och produktiviteten på arbetsplatser. Undersökningen har gjorts i sju amerikanska städer.

Slutsatsen är att genom fördubblat uteluftflöde från 9,5 liter per sekund och person till 19 liter per sekund och person ökar produktiviteten med åtta procent. I pengar är detta ungefär 55 000 kronor (6 500 USD) per år och anställd.

Den högre elanvändningen kan kompenseras med bättre värmeåtervinning.

Läs mer här.