måndag 23 oktober 2017

Jag behöver en tålig logger, vad ska jag välja?

Fråga Experten

Jag behöver en tålig logger, vad ska jag välja?

Fråga: Jag ska mäta i en tuff miljö och behöver en datalogger som klarar detta.
Sandra svarar:
Genom att kontrollera IP-klassen på loggern får man en förståelse för dess tålighet.
Den första siffran visar hur skyddad loggern är mot damm, instickande föremål och beröring. Den andra siffran visar hur bra loggern tål vaten.


Här är en tabell med de olika ip-klasserna
Klassning
Beskrivning
Klassning
Beskrivning
IP0X
Oskyddat
IPX0
Oskyddat
IP1X
Minst 50 mm i diameter
IPX1
Droppskyddat (endast vertikala droppar)
IP2X
Minst 12,5 mm i diameter ("Provfinger")
IPX2
Droppskyddat vid max 15° lutning
IP3X
Minst 2,5 mm i diameter
IPX3
Strilsäkert
IP4X
Minst 1 mm i diameter
IPX4
Striltätt
IP5X
Dammskyddat
IPX5
Spolsäkert
IP6X
Dammtätt
IPX6
Spoltätt
IPX7
Vattentätt (nedsänkt i vatten)
IPX8
Tryckvattentätt (nedsänkt i vatten)
Något som är bra att tänka på är att robusta loggers med intern givare i regel har en viss tröghet i och med dess täthet. Om du ska mäta snabba förlopp är det bra att se över möjligheten till att använda externa givare.
Om loggern är begränsad i sitt arbetsområde är det möjligt att använda en extern givare som tål ett större temperaturområde.
Besök gärna vår sida med externa givare.
Ett exempel på tåliga loggers är Tinytag Plus2 som är en riktigt robust IP68-klassad logger. Läs vårt användarexempel om hur kaniner prövat deras tålighet. Den används flitigt inom lantbruk och transport där det krävs tåliga instrument.
När det gäller vattenmätningar rekommenderar vi Aquatic som tål ända ner till 500 meters djup.
MSR165 är en tålig minilogger som mäter stöt, vibration och acceleration med IP-klass 67.

Dessutom har vi vår tryckkompenserade kapsling till Intab Wireless System som  är mycket tålig och används t.ex. i virkestorkar, kompostmätningar och på saltbilar där miljön är väldigt tuff.

torsdag 19 oktober 2017

5 tips för att minska värmekostnaden

1. Kontrollera förbrukningen

Se till att hålla koll på förbrukningen av både värme, el, vatten och gas. Genom att regelbundet kontrollera denna mätdata, förslagsvis en gång i månaden, är det lättare att se förbättringsmöjligheter och ifall något inte står rätt till. Tänk på att det är bra att logga temperaturen ute för att se samband.
Läs gärna våra referenser för att se hur andra har jobbat med liknande uppdrag.
Vårt utbud av temperaturloggers


2. Sänk temperaturen

Detta är det enklaste och billigaste sättet att minska kostnader. För varje grad som sänks minskar värmekostnaden med ca 5%. Det är både relevant att titta på att sänka temperaturen i hela bostaden, eller i vissa rum som exempelvis sovrum.
Finns det perioder ingen är på plats -vid lov, semestertider eller långhelger? Då är det ett bra tillfälle att sänka temperaturen lite extra. Men stäng dock inte av ventilationen någon längre period då risken för mikrober ökar. Läs mer om detta i ett tidigare blogginlägg.


3. Möblera rätt

Undvik att ställa möbler framför element och se till att gardiner inte blockerar termostatventilen.
Ett bra tips är att sälla bokhyllor mot ytterväggar för att isolera väggen lite extra.
Besök vår inomhusklimatsida för bra information.


4. Isolera

Att isolera vinden till 50 centimeter är ofta lönsamt, men se till att det görs med hänsyn till ventilation så att det inte uppstår fuktskador när det blir tätare.


Balkong- och verandadörrar, samt fönster är några av de största värmeläckorna. Att byta ut till fönster med lågt U-värde samt isolera bättre kommer påverka värmekostnaden.


5. Återvinn värmen

Det är väldigt lönsamt att investera i värmeåtervinning, om ventilationen har både från- och tilluft. Det kan ge en besparing med mellan 20-40%. Svensk Ventilation skriver om Solna som har byggt om 87 lägenheter från 60-talet och lyckats minska energiförbrukningen med hela 50%. Enbart sovrummen har tilluft – vilket visat sig ändå ge tillräcklig lufttillflöde till hela lägenheten.
Genom att återvinna värmen med ett FTX-system kan besparingen bli upp till 7000 kWh per lägenhet och år.(Källa: http://www.svenskventilation.se/)

Läs och se filmen om Bengt Bergqvist och hans arbete med värmeåtervinning.

måndag 9 oktober 2017

Hur gör jag en bra analys?

Fråga Experten

Fråga: Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska göra med den data som loggern samlar in, har ni några tips på vägen?

Niklas svarar:
För att kunna göra en bra analys behöver du först och främst veta vad det är du vill få ut av din mätning. Vill du övervaka så att inte gränsvärden passeras, eller vill du effektivisera elanvändningen eller ventilationen? Eller behöver du bara mäta för dokumentationens skull utan planer på åtgärder?
Utan en tanke på vad du faktiskt vill få ut av mätningen är det svårt att ta det vidare. När detta är fastställt gäller det att dra nytta av de funktioner som finns tillgängliga.

Något som är väldigt uppskattat bland våra användare både för avancerad och enklare analys är en genomgång av Easyview 10 med oss för att förstå hur du på bästa sätt kan effektivisera din analys. Det kommer spara mycket tid och pengar.

Några konkreta tips som kan underlätta i analysen
  • Något som många har stor nytta utav är varaktighetsdiagrammet, då får man en uppfattning om hur lång tid en kanal varit över eller under ett visst värde.
  • Slå samman olika mätningar för att enkelt förstå samband och dra slutsater
  • Navigera i din mätdata med hjälp av flaggorna i diagramfönstret. Där kan du enkelt röra dig mellan år, månader, veckor, dagar, timmar, minuter, sekunder för att djupdyka eller överblicka din data.

Ett annat bra tips för dig som jobbar med energieffektivisering är att använda sig av formeln för att räkna ut kilowatt-timmar.
Formeln för att få fram kilowatt-timmar i vår analysmjukvara EasyView ser ut så här: KEYVAL kWh= IDT/3600

Ett sista tips är att kika på vår Tinytag-kurs där andra delen tar upp just analys.

Besök vår referenssida där du kan få mycket inspiration kring hur andra har använt sin mätdata.

torsdag 5 oktober 2017

Isolering viktig del i energibesparing

Enligt en rapport från EiiF, European Industrial Insulation Foundation, framgår det att rör, ventiler och flänsar som är dåligt isolerade är en av de största energitjuvarna bland industri och fastighet. Att tilläggsisolera är med andra ord en bra investering.


Värmeförlusten från en meter oisolerat rör är ca 10 gånger större än motsvarande isolerat rör. Genom att öka den befintliga isoleringen med 20 mm kan stora besparingar göras.
Om man ökar isoleringen till 40 mm ökar besparingen mycket, se beräkningsexemplet.


Beräkningsexempel, ouppvärmda rum:
  • 22 mm rör: Från 20 mm till 40 mm 48 kr/löpmeter om året
  • 28 mm rör: Från 20 mm till 40 mm  63 kr/löpmeter om året
  • 34 mm rör: Från 20 mm till 40 mm 72 kr/löpmeter om året
Besparingen kan bli större beroende av kvaliteten på befintlig isolering. (Källa: Isolera rör & vent)


Tappvarmvatten- och varmvattencirkulationsrör har en hygienaspekt att förhålla sig till då vattnet inte får innehålla bakterier. Därför är det viktigt med bra isolerade rör för att slippa dyra uppvärmningskostnader. Dessa rör bör ha minst 40 mm isolering för att på ett effektivt sätt säkra så att bakterier inte kan bildas.


BBR ställer dessa krav på rörisolering:
  • Värme- och kylinstallationer ska isoleras så att
    energiförluster begränsas
  • Rör ska inte utsättas för temperaturer där tillväxt av
    legionellabakterier kan ske
  • Rören ska inte kunna skadas genom frysning
  • Risk för brännskador via beröring ska minimeras


Otäta ventiler
Enligt en europeisk isoleringsrapport kommer de fram till att en oisolerad ventil kan ha en energiförlust på 20 megawattimmar/år med medietemperatur på 300°C.
- I processindustrin är det med all säkerhet oisolerade flänsar, ventiler och ångfällor som står för en stor del av värmeförlusterna, säger Johan Gustafsson i en intervju med Process Nordic. En av anledningarna till att de saknar isolering är att de ska vara lättinspekterade.


Börja med att mäta
För att slippa göra ingrepp på röret i sig är det smidigt att mäta med en temperaturgivare på utsidan. Att mäta på utsidan gäller bara för rör innehållande vätska, vid luft eller gas blir det en stor felmarginal.


Vissa missar att isolera utanpå röret när de mäter rörtemperatur. Detta ger en felaktig mätning.
När man ska isolera runt givaren ska man inte snåla på mängden isolering. Tänk på att isolera tajt runt givaren för att inte släppa in temperatur utifrån. Det kan vara en bra idé att använda kontaktpasta eller värmeledande pasta för att få så liten felmarginal som möjligt.

På vår hemsida har vi en kort film om hur man kan mäta på rör.