måndag 22 augusti 2016

Värmerekord i juli – en grad varmare än förindustriell tid

Juli var en grad varmare jämfört med förindustriell tid. Det rapporterade NASA. Temperaturen var 0,84°C varmare än normalvärdet för perioden 1951-80. Jämför man med perioden 1880-99, som definieras som förindustriell tid, var temperaturen 1,01°C högre. Det är första gången en sådan hög temperatur noteras.

Även i Sverige blev sommaren som helhet varmare än normalt i hela landet. Den 25 juli inträffade till och med en tropisk natt, vilket innebär att temperaturen inte sjunker under 20°C. Det var vid mätstationen Vinga utanför Göteborg som temperaturen 20,2°C var det lägst registrerade under natten.

I Stenkullen vid Intabs kontor var medeltemperaturen under juli 17,39°C. Mätningen för hela månaden ser du genom att klicka på bilden.


torsdag 18 augusti 2016

Farorna med CO2 – detta behöver du veta

Koldioxid är en naturlig gas som finns i vår atmosfär. Torr luft innehåller ungefär 0,04 procent koldioxid. Det är samma som 400 ppm. Håller sig koldioxidnivån på denna nivån behöver du aldrig oroa dig, men inomhus är det inte ovanligt med högre nivåer. Detta utan att det är farligt för hälsan.

Här är tre möjliga sätt där koldioxidhalten är farlig för människor och djur – att andas i en sluten miljö, naturlig utgasning av CO2 och läckande CO2-system.

Det vanligaste situationen där koldioxidhalten kan innebära en fara är vid inandning i sluten miljö. Utandningsluften innehåller tre procent CO2. Genom att andas i en sluten miljö omvandlas syret långsamt till CO2. Blir koldioxidhalten för hög kan det resultera i yrsel, förvirring och huvudvärk. Riktigt höga nivåer kan vara livshotande.

En naturligt utgasning av CO2 är ett andra sätt som kan innebära fara för människor och djur. Detta kan ske genom att gruvor, vulkaner eller sprickor i jordytan plötsligt börjar läcka. Stannar koldioxiden på samma nivå kan det bli en dödsfälla för levande organismer.

En tredje händelse som kan innebära fara är om ett koldioxidsystem läcker. Detta är dock ovanligt då det finns trygghetslarm för att skydda allmänheten från sådana händelser. CO2-system finns på restauranger, barer och i bryggerier. Gasen är lukt-, färg- och smaklös. Skulle man vara fast i ett slutet utrymme där ett system börjar läcka är man fast i en dödsfälla.

Notera att exemplen ovan är extremfall. Våra loggers används främst i inomhusmätningar där vi talar om nivåer som inte bör överskridas utan åtgärder. Detta är 1000 ppm. Nivån man pratar om när skadorna kan bli livshotande är 40 000 ppm. Här kan du läsa mer om koldioxidmätning inomhus.

Bild från:  Häggström, Mikael. "Medical gallery of Mikael Häggström 2014". Wikiversity Journal of Medicine 1 (2). DO1:10 15347/wjm/2014.008. ISSN 20018762.

tisdag 16 augusti 2016

Koll på klimatet i växthuset

Bevattningen är oerhört viktig vid grönsaksodlingar för att få fram skördar av god kvalitet. För att grödan ska hålla sig frisk och tillgodogöra sig växtnäring behövs en lagom mängd vatten. Många grönsaker är känsliga för torka under utvecklingsstadierna. Vattnets avdunstning varierar också beroende på utvecklingsstadium.

Hur mycket vatten som behövs beror på bland annat grödans behov, jordens egenskaper och vädret. Naturligtvis går det att känna på jorden för att på så sätt veta när det är dags att vattna. Hur mycket man ska vattna är svårare att veta. I en lättare jord med grunt rotdjup bör man högst vattna 15-20 mm per gång. Håller jorden vattnet bra och rotdjupet är stort kan man vattna 25-30 mm per gång.

Det enklaste sättet att få ut det mesta av odlingen är dock att mäta. Det finns bland annat givare för mätning av jordfukt. Är odlingen i ett växthus är det övriga klimatet viktigt att kontrollera. Det görs enkelt genom mätning med instrument för Internet of Things. Med Intab Wireless System är det möjligt att mäta de flesta parametrar, och dessutom får larm via sms och e-post.

onsdag 10 augusti 2016

Fukt i sommarstugan

Under sensommaren finns risk för fuktproblem. Genom att hålla koll på krypgrunden är chansen större att upptäcka och åtgärda problemen i tid.

Att fuktproblemen är stora under den senare delen av sommaren beror på att varm och fuktig utomhusluft kyls ner i svala krypgrunder och källare. Ibland går det att känna lukt i huset, men för att vara på den säkra sidan är det bra att mäta fukten i krypgrunden, alternativt ta sig ner ett par gånger per år för att kontrollera hur det ser ut.

Tidigare problem är lättare att åtgärda. Genom mätningar kan problemen åtgärdas i ett tidigt skede.

Går du ner för att titta ska du kolla efter fuktiga grundmurar och mark, fukt i bjälklagets undersida, synligt mögel, kondens samt salt- och kalkutfällning på grundmurens insida.

Här hittar du lite ett SMS-larm som enkelt ansluts till en fuktlogger. Detta kan vara bra att ha installerade för att undvika fuktskador. Har du frågor är du välkommen att kontakta oss på Intab.

tisdag 2 augusti 2016

Att mäta vind

Ska du mäta vind används en anemometer. Denna ska enligt föreskrifter placeras tio meter upp i luften ovanför en slät yta. Inga störande objekt får finnas i omgivningen.

Vindriktningen, alltså från vilket håll det blåser, anges med väderstreck eller grader. En sydlingvind kan exempelvis anges som 180 grader. 360 grader betyder att vinden kommer ifrån norr. Noll grader innebär att det är vindstilla.

Vindens hastighet kan anges på två sätt, byvind eller medelvind. Med byvind menas högsta avlästa värdet på en timme. Medelvind är vindens medelvärde under tio minuter.

En anemometer med analog utgång kan med fördel anslutas till en datalogger.

onsdag 27 juli 2016

Luftfuktighet och hälsopåverkan

Vid hög relativ luftfuktighet och svag vind upplevs luften som klibbig och kvalmig. Då svetten inte avdunstar kan detta leda till värmeslag. Börjar det blåsa transporteras den fuktiga luften närmast kroppen bort och avdunstningen ökar. När svetten avdunstar tas värme från kroppen och vinden upplevs som svalkande.

Vintertid blir det ofta mycket torrt inomhus. Orsaken är att den kalla utomhusluften värms när den förs inomhus. Detta innebär att den relativa fuktigheten sjunker till ett minimum, vilket leder till problem med torr hud och luftrör.

Vid låg luftfuktighet kan vi klara av höga temperaturer – så länge svettningarna klarar av att kyla kroppen. Det finns dock en risk för uttorkning vilket gör att det är viktigt att tillföra kroppen vätska.

onsdag 20 juli 2016

Havets temperaturer

Havens ytvattnets temperatur varierar med årstiderna mellan strax under noll till 25 plusgrader. Djupare ner är temperaturen mellan fyra och sex grader året om. Det som avgör temperaturen är solinstrålningen, utstrålning i atmosfären, värmeledning och omblandning.

I Östersjön är vattnet ganska salt och kallt upptill 50-60 meters djup. Salthalten är där mellan 8 och 13 promille och temperaturen ligger på mellan fyra och fem grader. Ovanför är salthalten något lägre, mellan 6-7 promille. Temperaturen här varierar mellan årstiderna.

Under våren då vattnet värms upp får det lägre täthet. Detta gör att det lättare varma ytvattnet inte blandar sig med det kallare vattnet under. Ett temperatursprångskikt utvecklas.

Vattnet värms ytterligare under sommaren men blandas också av vinden. Maxtemperatur brukar nås i augusti och ligger på cirka 20 grader. Temperatursprångskiktet når då sitt maxdjup på ungefär 30 meter.

Vill du mäta temperatur i vatten finns Tinytag Aquatic som klarar av att mäta på upp till 500 meters djup.

Läs mer om ytvattentemperaturer i andra hav.