onsdag 25 maj 2016

Fräsch luft - viktigt för studieframgångar

En studie visar att 16 procent av variationerna i inlärning beror på klassrummets design och egenskaper. En förflyttning av en elev från det minst till det mest effektiva utrymmet skulle ge en betydligt bättre utvecklingskurva.

Uppgifterna kommer från en artikel publicerad av BBC. Där menar man att naturligt ljus, temperatur och frisk luft är viktigt för att lågstadiebarn ska vara framgångsrika i skolan. Studien genomfördes av forskare på Salford University och visar på att klassrummets uppbyggnad har inverkan på läsning, skrivning och matematik.

Totalt undersöktes 153 klassrum under tre år i 27 skolor med varierande design. Dessa visade på att klassrummets egenskaper låg bakom 16 procent av variationerna i inlärning under ett år hos de 3766 elever som ingick i studien.

Enligt rapportens författare, professor Peter Barrett är det tre huvudsakliga faktorer som innefattas i ett klassrums design - individualisering, stimulering och naturlighet. Av dessa spelade naturlighet, där luftkvalitet, ljus och temperatur ingår, störst roll. Inomhusklimatfaktorerna står tillsammans för hälften av den totala effekten.

Traditionellt är skolor byggda för att ha naturlig ventilation. I nybyggda, täta byggnader är det dock av stor vikt att man har kontroll på ventilationen så att den används på rätt sätt i fastigheten.

Enligt professor Barrett var forskningsteamet förvånade över att enskilda klassrum spelade så stor roll som de gjorde. Detta spelade betydlig större roll än exempelvis skolans storlek och lekplatserna på skolgården. Visuell stimulans, som skärmar på väggarna, visade sig också ha betydelse.

Visserligen har det faktum att inomhusklimatet är viktigt varit känt länge. Ändå är det många skolor som inte når upp till miniminivåerna vad gäller ventilationen. Att kartlägga nivåerna är första steget till förbättrad inomhusmiljö.

Läs hela artikeln om studien här.

måndag 23 maj 2016

Torr luft påverkar hälsan

Torr luft inomhus kan påverkar hälsan. Därför är rätt luftfuktighet viktigt. Det påpekar Svensk Ventilations Tommy Vidó.

Forskning visar att rätt luftfuktighet kan bidra till att undvika smittspridning. Det är därför viktigt att ta hänsyn till denna parameter under exempelvis influensaperioden.

Läs mer här.

Loggers för mätning av relativ luftfuktighet hittar du här.

onsdag 18 maj 2016

Varför är det kallt uppe på bergen?

På berg är det låga temperaturer. På toppen av exempelvis Mount Everest är det ungefär samma förhållanden som i den fria atmosfären. Medeltemperaturen i den fria atmosfären på 8800 meters höjd är -42°C. Samma temperatur råder på toppen av Mount Everest under vintern. På sommaren är det varmare, runt -35°C.

Vad beror då detta på? I atmosfärens lägre del, upp till tio kilometers höjd, sker en omblandning av luften. Ju högre upp man kommer, desto lägre blir lufttrycket. Då luften rör sig uppåt måste den utvidgas. Till detta krävs energi, eftersom luften på sidorna måste tryckas bort. Energin tas från luften vilket gör att den blir kallare.

Temperaturen sjunker ungefär 0,6°C per 100 meter ju högre upp man kommer.

måndag 16 maj 2016

En annorlunda formel – sannolikheten för att strumpor försvinner i tvätten

Ett av livets mysterier är försvinnandet av strumpor i tvätten. En undersökning med 2000 deltagare visade att en britt i genomsnitt förlorar 15 strumpor per år i samband med tvätt. I pengar innebär detta 20 miljarder kronor för hela Storbritannien per år.

Forskarna kunde efter sin studie ta fram en formel för att beräkna sannolikheten för att strumpor försvinner i tvätten.

Formeln ser ut så här:

(L (p x f) + C (t x s)) – (P x A)

L är tvättens storlek och p x f antalet personer i hushållet (p) gånger antalet tvättar per vecka (f).

C är tvättens komplexitet och syftar på hur många olika typer av tvättar (t) som utförs per vecka. s är antalet strumpor som tvättar varje vecka.

P är ett värde mellan 1 till 5 där 1 innebär att den som tvättar har en stark motvilja mot detta medan 5 visar på att personen gillar att tvätta. A är en siffra för hur noga kläderna sorteras och tas om hand innan tvätt.

Läs mer om studien här.

Är du intresserad av andra typer av formler som är mer relaterade till mätningar hittar du dem här.

fredag 13 maj 2016

Inget krav på IMD

Tanken är att boende ska minska sin förbrukning av värme- och vatten om detta debiteras individuellt. Nu har rapporter och utredningar visat att energibesparingen i flera fall uteblivit. Det gör att det inte blir något krav på individuell mätning på lägenhetsnivå. Däremot vill regeringen att Boverket fortsätter att utreda frågan.

Lagen om energimätning antogs 2014. Tillägget var att mätare skulle installeras då det var kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. Boverket fick uppdraget att utreda när installation var lämpligt.

I två rapporter kom Boverket sedan fram till att individuell mätning generellt sett inte var kostnadseffektivt, någonting som konsultbolaget WSP kritiserade.

Regeringen delar dock Boverkets uppfattning och ger dem fortsatt uppdrag att hålla koll på frågan. Mellan 2017 och 2019 ska Boverket årsvis presentera om det finns skäl för att införa krav på mätsystem på lägenhetsnivå.

Läs mer här.

måndag 9 maj 2016

Vad hände med energideklarationerna?

För tio år sedan i höst trädde lagen om energideklaration i kraft. Den första registrerades ett år senare. Åren därpå gjordes en del energideklarationen, men de senaste åren har det blivit betydligt färre.

Jonas Ternström på Ecis som registrerade den första energideklarationen konstaterar att han sedan 2011 enbart gjort runt 30 stycken. Av dessa är den stora delen utförda i egna hem vid försäljning. Det finns över 100 000 byggnader som ännu inte är deklarerade, trots att det är ett lagbrott att inte göra en energideklaration.

Fastighetsägarna ser inte nytta utan bara kostnad till att energideklarera. Samtidigt är inte alltid uppföljningen den bästa. Ternströms uppfattning är att det till och med blivit sämre sedan Boverket tog över tillsynen från kommunerna.

Nu är det snart dags för omdeklaration av de första fastigheterna. Då hoppas Ternström på ett uppsving med mer fokus på energieffektiviseringsåtgärderna.

Läs mer här.

måndag 2 maj 2016

IMD leder till högre inomhustemperatur

Allmännyttan har idag 20-21°C inomhus. Nu visar en rapport från SABO att boende i byggnader med IMD av värme i genomsnitt har en inomhustemperatur på 21,7°C. Enligt rapporten är IMD varken lönsamt eller minskar energianvändningen, någonting som ska vara en förutsättning för EU:s energieffektiviseringsdirektivs krav om införandet av IMD.

För att IMD ska vara kostnadseffektivt och spara energi måste flertalet av de boende välja en lägre temperatur än vad de har vid centralt styrd värmetillförsel.

Hela rapporten finns här.