torsdag 29 oktober 2015

Dålig luft på var fjärde skola

Mer än var fjärde skola fick anmärkningar på luftkvaliteten i Arbetsmiljöverkets sammanställning.
Tillsynsinspektionerna pågår mellan 2013 och 2016 och ska ske i totalt 2 000 skolor runt om i landet. Resultatet hittills visar att det i 27 procent  av skolorna finns mer att önska gällande luftkvalitet och ventilationsanläggningar.

Arbetsmiljöverket har prioriterat frågan om luften i skolor på grund av att frågan diskuterats mycket.

I en sammanfattning då inspektionerna pågått under ett år (750 skolor) såg åtgärderna ut som följer:
Luftkvalitet - direkta åtgärdskrav i 59 skolor.
Luftkvalitet - undersökningar genom koldioxidmätningar i 61 skolor.
Ventilationsanläggning - dokumentation av kontrollera i 72 skolor.
Ventilationsanläggningar - underhåll och rengöring i 11 skolor.

I början av november kom också Folkhälsomyndighetens rapport om ventilation, städning och egenkontroll. Den visade att 15 procent av skolorna har en luftkvalitet som påverkar eleverna negativt. Detta projekt genomfördes under 2014-15 och omfattade drygt 40 procent av landets skolor.

tisdag 27 oktober 2015

Spara pengar genom att trimma värmesystemet

Kallt utomhus
Det är inte ovanligt med klagomål på för kalla lägenheter i flerbostadshus. Det finns dock lägenheter där det blir för varmt då det är kallt utomhus. Vid dessa fall kan det vara värmesystemet som är felinställt. Genom att justera reglerkurvan kan pengar sparas. En grad motsvarar nämligen fem procent av fastighetens värmekostnader.

Mät gärna temperatur inomhus och utomhus för att se hur temperaturkurvorna följer varandra.

Läs mer om inomhusklimat här.

onsdag 21 oktober 2015

Tillför koldioxid i växthus

koldioxid i växthus

Vid odling i växthus är det nödvändigt att tillsätta koldioxid. Fotosyntesen kräver nämligen ljus, näring, vatten och CO2. Utan koldioxid skulle ingenting växa och slutligen skulle växtligheten dö.

Får växter lagom med ljus, näring och vatten är det CO2 som är den avgörande faktorn för bra tillväxt. Med en normal utomhusnivå avseende CO2 (400 ppm) blir växtligheten normal. Dubblar eller tredubblar man dosen kan tillväxttakten öka. En koldioxidnivå över 2 000 ppm blir dock skadligt för växterna. Vissa experter hävdar därför att 1 500 ppm är en bra nivå för att nå maximal tillväxt. Allt mellan
1 000 och 1 500 ppm leder till kraftigt förbättrade resultat.

Experterna är dock inte helt ense om vilken nivå som är bäst. Genom att börja på 1 000 ppm och sedan testa sig fram kan man själv hitta den optimala nivån. Koldioxidnivån kan dock inte ensam göra att tillväxten ökar. Rätt jord, näringsämnen, vattning och ljus är andra faktorer som påverkar.

Ett tips är att förse växthuset med en fläkt för att få spridning på koldioxiden. Ett annat tips är att inte ha varmare än 27°C över tid då detta kan påverka plantorna negativt.

måndag 19 oktober 2015

Sekundära mätare viktiga vid energiberäkning

Skillnaden mellan beräknade och uppmätta värden kan vara stor när det gäller energiberäkningar. Danska forskare håller därför på att ta fram en ny programvara för detta. I arbetet har en viktig slutsats varit att fastighetsägare ska skaffa loggande instrument för att kunna samla in mätdata.

Att skillnaderna blivit stora med de tidigare programvarorna beror bland annat på att verkligheten förenklas. Det går inte att veta hur vädret ska bli när huset är färdigt och det går heller inte att veta exakt hur energiförbrukningen kommer att se ut. Faktum är att energiberäkningens resultat kan skilja mellan minus 16 till plus 20 procent på värmebehovet.

När huset står klart ska den nya programvaran fungera som hjälpmedel för att jämföra beräknat och uppmätt resultat – men för att detta ska fungera behövs mätinstrument. Forskaren Steffan Petersen rekommenderar nu fastighetsägare att inte bara sätta upp mätare utan se till att de även kan logga.

Petersens rekommendation grundar sig i hans egen insamling av data. Från sju lågenergibyggnader fick han inte in tillräckligt med data från något. Han fick därför nöja sig med att använda data från den byggnad som gav mest information. Slutsatsen blev därför att sekundära mätare är betydelsefulla.

fredag 16 oktober 2015

Få domar angående inomhusklimat

Inomhusklimat
De vanligaste klagomålen i flerfamiljshus handlar om inomhusklimatet. Ändå är det ovanligt att problemen går till domstol. Bara tre fall har drivits av Hyresgästföreningen de senaste 26 åren.
– Jag blir lite förvånad över att inte hitta fler fall. Förklaringen är nog att det sällan behöver dras i domstol, eftersom hyresvärd och hyresgäst antagligen kommer överens om en ersättning genom förlikning, säger P-G Nyström, förbundsjurist hos Hyresgästföreningen till tidningen Energi och miljö.
Vad som rekommenderas angående inomhusklimat regleras av två regelverk – Miljöbalken och hyreslaget. Miljöbalken tolkas i allmänna råd från Folkhälsomyndigheten. Där anges att den operativa temperaturen inte får understiga 18°C och golvet får inte vara kallare än 16°C. Boverket i sin tur rekommenderar en operativ temperatur på mellan 20 och 24°C. Statistik från Betsi-undersökningen 2011 visar att den genomsnittliga temperaturen inomhus ligger på 22°C.

Vi har en egen manual där vi sammansatt regler för inomhusklimatet.

måndag 12 oktober 2015

Koldioxid påverkas av tryck

Höjdskillnaderna är stora i Sydamerika på grund av Anderna.
Visste du att koldioxid är beroende av lufttrycket?

Luftens sammansättning är den samma upp till 10 000 meters höjd, men atmosfärstrycket ändas. Vid högre höjd är lufttrycket lägre. Det innebär att antalet molekyler per volymenhet minskar, vilket påverkar CO2-värdet.

Om CO2-nivån är 1000 ppm vid havsnivå skulle den vara 960 på 300 meters höjd, 830 på 1500 meter och 690 ppm på 3000.

Detta är viktigt att ta hänsyn till i exempelvis Sydamerika där höjdskillnaderna är stora.

Läs mer här.

onsdag 7 oktober 2015

VVC-förluster i nybyggda hus

Genom kartläggning av tolv flerbostadshus konstaterades det att förberedelser för individuell mätning kan leda till VVC-förluster (värme- och varmvattensystemen). Energikonsult Bengt Bergqvist hittade hus med förluster på nära 30 kWh/kvm och år.

Kartläggningen omfattade sex nybyggda och sex äldre hus runt Stockholm. De äldre husen var byggda mellan 1950 och 1970.

Mätningar visade att förlusterna i nybyggda hus varierade från två till 30 kWh per kvadratmeter och år. Rörschakt ordnas ofta per trapphus för att göra det lättare med individuell flödesmätning. Detta gör dock att dragningarna ut till tappställena blir så långa att det kräver horisontell VVC. Det gör att energianvändningen ökar.

Många gånger var det bättre i de äldre husen. Trots sämre kulvertisolering lades rören ofta i badrummens väggar. Det görs att spillvärmen utnyttjas i badrummen.

måndag 5 oktober 2015

Mycket säkerhetsbrister på lekplatser

HIC-test
Inspektioner av lekplatser visar att det på många håll finns allvarliga brister. En lekplats måste uppfylla flera krav för att ses som säker. Bland annat handlar det om krav på underlaget för att minska skaderisken vid fall. Detta undersöks genom HIC-mätningar.

Hål och springor får inte vara mellan nio och 23 centimeter stora då det ökar risken för barn att fastna med huvudet. Rutschkanor får inte ha skarvar eller glipor där barnen riskerar att fastna och bli hängande.

Inspektionen gjordes av Konsumentverket, Boverket och Sveriges kommuner och landsting på fem orter i Sverige. Trots att bara ett 20-tal lekplatser ingick anses urvalet vara representativt för hela landet.

Läs mer om inspektionerna här.
Vill du lära dig med om mätning av HIC-värde. Klicka här.

torsdag 1 oktober 2015

Individuell mätning aldrig kostnadseffektivt

Boverket fick i uppdrag att utreda nyttan med individuell mätning. Efter att ha undersökt när mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten är kostnadseffektivt blev slutsatsen aldrig.

Resultatet gör att Boverket inte heller lämnar några förslag på föreskrifter.

I en delrapport presenterat resultat efter att Boverket tittat på samma saker för ny- och ombyggnationer. Även där blev slutsatsen detsamma.

Redan nu har Riksdagen beslutat om lag om energimätning när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. Det är ett sätt av regeringen att implementera energieffektiviseringsdirektivet.

Boverkets utredning utgår just ifrån kostnadseffektivitet och genomförbarhet. Miljö- och rättviseaspekter ingår inte – eftersom det inte ingick i uppdraget. Det ingår heller inte i lagen. I stället har man undersökt vad inverteringen skulle kosta för en byggnad samt vad det sparar med hänsyn till sänkta temperaturen och sparad energi.

Läs mer här.