Vad lägger du energi på?

Detta är ett tvådelat inlägg, dels om energieffektivisering, men också om vad som tar energi/tid i arbetet med att mäta.

Energieffektivisering

För många är det en självklarhet att göra en energikartläggning. Om man gör en energikartläggning är det lättare att se vad som drar energi, än att istället på måfå försöka minska sin elanvändning. Med en kartläggning kan energikostnaderna minska med 5-10 % på ett par års sikt.

Här kommer några tips på saker att hålla koll på:

Belysning – kanske lyser det i lokaler trots att ingen är där, eller så används äldre former av ljuskällor.

Ventilation – genom att behovsanpassa ventilationen kan energibesparing göras,istället för att den går hela tiden, trots låg belastning.

Lokalvärme – för varje grad som sänks inomhus minskar värmekostnaden med ca 5%. Ibland kan det vara en bra idé med till exempel nattsänkning av temperaturen.

Lokalkyla – kyla är en energikrävande process, det kostar 3 gånger så mycket el att kyla en grad mot att värma en grad. Temperaturen kan optimeras genom att bland annat minska värmebelastningen från maskiner, solinstrålning och belysning.

Tappvattenvärme – bristen på isolering kring rör kan vara en stor värmeförlust. Ha energieffektiva tappvattenarmaturer och anpassad rördimension efter behov.

Tvättstugan – man brukar räkna med att ungefär 15 procent av den totala energin i ett flerbostadshus används i tvättstugan. Torktumlaren står för högst elförbrukning i tvättstugan, cirka 70 procent.

Lästips – Slösa inte energi i tvättstugan

Kontor – stäng av utrustning efter arbetstid, gör uttag spänningslösa, stäng av bildskärmar då de inte används och anpassa kopiatorer och skrivare efter behov. Ju större apparat desto större energianvändning.

Dessutom- glöm inte effektfaktorn

Vad är det som tar energi i mätarbetet?

Oftast handlar det om brister i rutiner eller kunskap i de system som används. Genom att försöka förenkla så mycket som möjligt och skriva ner processerna blir arbetet lättare att strukturera eller överlämna vid ledighet.

Konfigureringen

Det tar tid att hämta in, tömma och åter starta loggers. Och vad händer om batteriet är slut när du väl ska tömma loggern? Det är några av anledningarna till att blir det vanligare och mer eftertraktat att fjärrmäta istället, där datan som samlas in från loggern automatiskt skickas upp i molnet.

• Enkelt att komma igång, färdigkonfigurerat från start.
• Färre fel orsakade av mänskliga faktorn som kan uppstå vid start och tömning av vanliga loggers.
• Mindre arbetsbelastning.
• Man behöver inte stoppa mätningen för att få tillgång till mätdatan.

Vår GSM-logger är en av våra smidigaste fjärrloggers som dessutom har en batteritid upp till flera år.

Lästips – Vad är för- och nackdelarna med fjärrmätning?
– Vi är flera på företaget som använder Easyview, vad ska vi tänka på?

Planering
Inget är så energikrävande som att inse att man inte har utrustning till sitt projekt, antingen att man behöver fler eller andra loggers, eller att batteribyte och kalibrering är bortglömt.

Ibland är det svårt att planera sina mätningar. Men ofta återkommer vissa typer av mätningar under året som går. Inomhusklimat är alltid aktuellt, men under vinterhalvåret dominerar temperatur och koldioxidmätningar, medan under vår och höst är det mycket fuktproblem. Energieffektivisering och kontroll av livsmedel är ett året runt-arbete, men insatserna kan variera under året.

Lästips – Varför ska jag kalibrera mina logger?
Vad behöver jag tänka på innan jag startar ett mätprojekt?

Men ibland dyker det upp tillfälliga projekt. Det svåra är att veta om de är just tillfälliga, eller om man bör investera i instrument för denna typ av mätning. Att hyra instrument är en smidig lösning vid tillfälliga projekt.