måndag 25 september 2017

Varför ska man mäta operativ temperatur inomhus?

Fråga Experten
Varför ska man mäta operativ temperatur inomhus?
Fråga: Jag brukar logga med temperaturloggers, men har hört att detta inte ger en korrekt bild av inomhusklimatet. Stämmer det?


Svar: När man använder vanliga temperaturloggers mäter man luftens temperatur, men den temperaturen tar inte hänsyn till drag eller strålning från kalla och varma ytor. För att ta reda på den temperatur som människan upplever behöver man mäta den operativa temperaturen med förslagsvis en globgivare. Globgivaren tar hänsyn till både luftens temperatur och strålningstemperaturen från omgivande ytor.


När det kommer in klagomål om bristande inomhusklimat ska en indikerande mätning göras för att se om det finns anledning att gå vidare. Då bör man mäta temperaturen på två höjder, 0,1 meter över golvet och 1,1 meter över golvet. Golvtemperaturen är också bra att mäta. För en så korrekt bild som möjligt är det bra att mäta under några dagar. Om den indikerande mätningen visar på lufttemperatur under 20°C och golvtemperatur under 18°C behöver en utförlig mätning göras.
Vår thermohygrometer är ett bra hjälpmedel för direktvisande mätningar.


Klagomålen ökar pga missförstånd
Mängden klagomål till hyresvärdar har ökat i och med de nya kraven på energieffektivisering. Detta beror på att de nya lagkraven missuppfattas där det står vilka temperaturgränser som är acceptabla. Dessa är bestämda utifrån den operativa temperaturen, inte lufttemperaturen.
Den lägsta operativa temperaturen i vistelsezonen bör vintertid inte underskrida 18°C och 20°C för känsliga personer, i bostads- och arbetsrum.


Om den indikerande mätningen visar på otillfredsställande temperaturer är nästa steg en utförlig mätning av den lufttemperatur och den operativa temperaturen. Detta görs en meter framför ett fönster, 0,6 meter ovanför golvet och även 0,6 meter från ett hörn. Då ska även en mätning av den vertikala temperaturskillnaden göras för att ge ett riktigt resultat.
Vår inomhusklimatväska underlättar arbetet med temperaturkontroller i flerbostadshus.
Läs om Prubor Förvaltning och deras arbete med fjärrmätning i lägenheter.

torsdag 21 september 2017

Möjligheter att energieffektivisera flerbostadshus


Sveriges sektor för bostäder och service står för ca 40% av landets energianvändning. För några år sedan beslutade regeringen att energianvändningen ska halveras i bostäder och lokaler fram till år 2050. 

I en rapport från Elforsk har olika personer i bostadssektorn intervjuats för att ge sin bild av jobbet med energieffektivisering. Rapporten visar på möjligheter, problem, och förutsättningar för att nå det uppsatta målet.

Potentialen för energieffektivisering av värme uppskattas till 10-20 % i de byggnader där inte energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Enligt rapporten bedöms varje grads temperaturhöjning inomhus öka energianvändningen med 5%.

 "Vi har sparat en miljon kilowattimmar 
på att se över så att det inte finns lokaler där 
värme och ventilation bara står och går.“ 
Stefan Andersson till Helsingborgs dagblad.

Ett annat effektivt sätt att minska elkostnaderna är att byta till snålspolande armatur med luftinblandning för att minska tappvarmvattenbehovet. Tappvattnet står för en stor andel av den totala elkostnaden i en lägenhet. Med en sådan åtgärd minskas behovet med över en tredjedel. 

Utan de boendes engagemang är det svårt att nå de uppsatta målen om en halvering av energianvändningen. Genom att ha en öppen dialog skapas delaktighet och förtroende. 

Stor potential

Det finns många sätt att spara el, genom att utnyttja värme och kyla effektivt och effektivisera användningen av apparater kan elkostnaden minskas markant.
Ofta pratar man om att 10% är byggkostnad och 90% är driftskostnad under byggnadens livstid.

Ett exempel är Örebrobostäder som vi skrivit om tidigare, där 86% av fastigheterna är från början av 70-talet eller senare.
- Det är där den verkliga potentialen finns, inte i nyproduktionen, säger Jonas Tannerstad, ska man effektivisera på riktigt ska fokus vara på de hus som redan är byggda och på att få dessa tekniska system att fungera som det var tänkt. Det är där mätningar och analyser gör störst nytta, tycker Tannerstad och fortsätter:
- Därför är det väldigt angeläget med mätningar. Allt handlar om mätning och visualisering. Detta fortfarande efter så många år i vårt systematiska energiarbete.
Källor:
Energieffektivisering i flerbostadshus - Katarina Högdal, Uppsala Universtitet

måndag 11 september 2017

Vad är ett lämpligt samplingsintervall?

Fråga Experten

Vad är ett lämpligt samplingsintervall?

Svar: Svaret beror helt på vad man mäter och vad man vill få ut av mätningen. Det är ganska vanligt att användare ställer in ett onödigt tätt samplingsintervall, utan att tänka igenom vad det tillför analysen.


Det viktigaste att tänka på är hur snabba växlingarna kan vara vid den aktuella mätplatsen. Temperaturväxlingar där luftvolymerna är stora, som utomhus, går trögt medan det i en ugn ofta går mycket snabbt.

De flesta mätstorheter loggas ofta onödigt tätt och man samlar på sig onödigt mycket data. Ett undantag är stötar som istället ofta mäts för glest.


Något annat som är viktigt är valet av datalogger och eventuellt extern givare. Varje logger och givare har en tidskonstant att ta med i beräkningen.
Exempelvis en Tinytag Plus 2 med intern temperaturgivare har en tidskonstant på 25 minuter innan temperaturen har uppnått 90% av förändringen. Det innebär att det inte är någon poäng att mäta oftare med den modellen. Det löser man enkelt med en extern givare som visar betydligt snabbare förändringar.


Ungefärliga råd kring samplingsintervall. Notera att det kan variera från situation till situation vad som är bäst lösning för er.

  • CO2 - mäts oftast med ett intervall på runt 10 minuter i t.ex skollokaler eller förskolor, men exempelvis utomhus kan detta intervall ligga glesare då luftvolymen är stor.
  • Temp/fukt utomhus eller i utrymmen med stor luftvolym - runt 60 minuter eller mer, då temperaturen i stora luftvolymer inte ändras så fort.
  • Temperatur i kylrum - intervall på 10 minuter är vanligt.
  • Temperatur i ugnar där temperaturen kan skifta snabbt och kraftigt - ett samplingsintervall på en gång i sekunden är att rekommendera. Då är val av givare viktigt, använd en tunn modell med liten massa.
  • Luftfuktighet - mellan 20-60 minuter i inomhusmiljö eller vid större luftvolymer beroende på bland annat hur lång period mätningen ska utföras.
  • Stötar/Vibration - Här mäter många istället för glest. Mät uppåt 1600ggr/sekunden för att få en exakt mätning. Vissa väljer att använda den enklare MSR-145, som endast mäter 50ggr/sekunden istället för MSR-165, vilket endast kommer ge en indikation på att en stöt inträffat. MSR-165 är att rekommendera, då ser du inte bara att något hänt utan kan även följa hur stöten ser ut.
Vid stötar och pulsmätning kan det ibland bli överväldigande mycket data. Då kan man sätta tiggers. Detta är möjligt för MSR, Flexible och PC-Loggern. PC-Loggern har dessutom en pre- och post-trig som kan ställas in att mäta ett visst antal sekunder före och efter en trigger. Då kan man se möjliga orsaker till händelsen.

Med LogBox kan du välja vilken tid på dygnet den ska mäta.

Se vårt utbud av externa givare

torsdag 7 september 2017

5 tips för mätning i skolmiljöer


Det är dags att sätta igång med arbetet med inomhusklimatet på landets skolor.
Under vinterhalvåret sätts det stor press på inomhusklimatet då det är svårt att vädra utan att det blir för kallt. Klagomålen ramlar in från både elever och lärare som får huvudvärk och koncentrationssvårigheter.

1. Lita inte på gamla mätningar
Ett av de största problemen för många skolor är att de litar på den mätning som gjordes vid installationstillfället av ventilationen. Hur ser belastningen ut i salar sedan senaste mätningen? Hur gammalt är ventilationssystemet, när kontrollerades det senast? Mätningar som är gjorda för några år sedan är inte att lita på, då mycket kan förändras under den tiden. OVK(Obligatorisk ventilationskontroll) ska göras var tredje år för förskolor, skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader. Oavsett typ av ventilationssystem.


2. Mät under en längre period
När man mäter inomhusklimat är det bra att mäta minst en vecka för att få en överblick över situationen när det är störst/minst belastning av lokalerna. Förutsatt att belastningen ser någorlunda likadan ut från vecka till vecka. Tänk på att inte ha fönster öppna, då detta ger en missvisande bild.
Använd vår skolväska för att få en helhetsbild.


3. Sätt gränsvärden
Genom att sätta gränsvärden i loggern på temperatur, fukt och koldioxid kan du enkelt se hur ofta och när dessa värden överskrids. Om det händer vid enstaka fall behövs antagligen ingen större åtgärd.


4. Kontrollera luftfuktigheten
Att för hög luftfuktighet (över 70%RH) ger fuktskador är något som de flesta kan räkna ut, men en för låg luftfuktighet är istället en hälsorisk. Någonstans mellan 30–70 % luftfuktighet är att föredra.


Under vinterhalvåret är det vanligt med torr luft inomhus ifall ventilationen hämtar den kalla och torra utomhusluften för att sedan värma upp den.
Låg luftfuktighet har paralleller till ökad risk för virussjukdomar, eftersom dessa partiklar stannar kvar i torr luft längre tid. Dessutom försämras luftvägarnas barriärskydd vid för torr luft. (Källa:Folkhälsomyndigheten)


5. Använd datan för att effektivisera
Det bästa med att mäta är att man svart på vitt ser när och var det finns extra behov, men även där det kanske är mer än tillräckligt. På natten är det stor sannolikhet att ventilationen inte behöver gå för fullt, och temperaturen kan sänkas, dock är det viktigt att i det läget hålla koll på luftfuktigheten.
Med hjälp av Easyview får du en avancerad analys något klick bort


Bonustips! Glöm inte hälsoriskerna
Fuktrelaterade hälsorisker: Som vi nämnde ovan så är låg luftfuktighet kopplat till fler luftburna virussjukdomar, för hög luftfuktighet skapar istället mögel som ökar risken för allergier och astma.
Hälsorisker kopplade till koldioxid: För hög koldioxidhalt skapar trötthet, huvudvärk och allmän obekvämlighet, men också sämre skolresultat bland elever.
Temperatur och hälsa: Kroppen blir stressad av obekväma temperaturer, något som kan leda till hjärt- och kärlsjukdommar. Minskad arbetskapacitet och rörlighet. Även den mentala förmågan minskar vid för höga/låga temperaturer.


Se vår skolväska framtagen för att mäta inomhusklimat på ett smidigt sätt.

För tips och råd besök vår rådgivningssida om inomhusklimat