5 tips för mätning i skolmiljöer
Det är dags att sätta igång med arbetet med inomhusklimatet på landets skolor.
Under vinterhalvåret sätts det stor press på inomhusklimatet då det är svårt att vädra utan att det blir för kallt. Klagomålen ramlar in från både elever och lärare som får huvudvärk och koncentrationssvårigheter.
1. Lita inte på gamla mätningar
Ett av de största problemen för många skolor är att de litar på den mätning som gjordes vid installationstillfället av ventilationen. Hur ser belastningen ut i salar sedan senaste mätningen? Hur gammalt är ventilationssystemet, när kontrollerades det senast? Mätningar som är gjorda för några år sedan är inte att lita på, då mycket kan förändras under den tiden.
OVK (Obligatorisk ventilationskontroll) ska göras var tredje år för förskolor, skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader. Oavsett typ av ventilationssystem.
2. Mät under en längre period
När man mäter inomhusklimat är det bra att mäta minst en vecka för att få en överblick över situationen när det är störst/minst belastning av lokalerna. Förutsatt att belastningen ser någorlunda likadan ut från vecka till vecka. Tänk på att inte ha fönster öppna, då detta ger en missvisande bild.
Använd vår skolväska för att få en helhetsbild.
3. Sätt gränsvärden
Genom att sätta gränsvärden i loggern på temperatur, fukt och koldioxid kan du enkelt se hur ofta och när dessa värden överskrids. Om det händer vid enstaka fall behövs antagligen ingen större åtgärd.
Sätt gränsvärden i webbsnittet.
4. Kontrollera luftfuktigheten
Att för hög luftfuktighet (över 70%RH) ger fuktskador är något som de flesta kan räkna ut, men en för låg luftfuktighet är istället en hälsorisk. Någonstans mellan 30–70 % luftfuktighet är att föredra.
Under vinterhalvåret är det vanligt med torr luft inomhus ifall ventilationen hämtar den kalla och torra utomhusluften för att sedan värma upp den.
Låg luftfuktighet har paralleller till ökad risk för virussjukdomar, eftersom dessa partiklar stannar kvar i torr luft längre tid. Dessutom försämras luftvägarnas barriärskydd vid för torr luft. (Källa: Folkhälsomyndigheten)
5. Använd data för att effektivisera
Det bästa med att mäta är att man svart på vitt ser när och var det finns extra behov, men även där det kanske är mer än tillräckligt. På natten är det stor sannolikhet att ventilationen inte behöver gå för fullt, och temperaturen kan sänkas, dock är det viktigt att i det läget hålla koll på luftfuktigheten.
Med hjälp av Easyview får du en avancerad analys något klick bort
Bonustips! Glöm inte hälsoriskerna
Fuktrelaterade hälsorisker: Som vi nämnde ovan så är låg luftfuktighet kopplat till fler luftburna virussjukdomar, för hög luftfuktighet skapar istället mögel som ökar risken för allergier och astma.
Hälsorisker kopplade till koldioxid: För hög koldioxidhalt skapar trötthet, huvudvärk och allmän obekvämlighet, men också sämre skolresultat bland elever.
Temperatur och hälsa: Kroppen blir stressad av obekväma temperaturer, något som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Minskad arbetskapacitet och rörlighet. Även den mentala förmågan minskar vid för höga/låga temperaturer.
Se vår skolväska framtagen för att mäta inomhusklimat på ett smidigt sätt.
För tips och råd besök vår rådgivningssida om inomhusklimat.
Hej Pia,
Bra artikel och bra input! Men, du skriver ingenting om vad som kan vara skadligt i luften förutom CO2. Vad anser du om skadliga partiklar, kvävedioxider etc.? Borde inte det nämnas också för at ge en fullständig bild?
Jag jobbar med luftfiltrering på Camfil och vi försöker förmedla vetnskapliga rapporter om inverkan av luftföroreningar t ex i skolor mm.
Hälsningar/Mikael Forslund
Hejsan Mikael, tack för din kommentar! Du har helt rätt, skadliga partiklar är ett problem. Låter jätteintressant med rapporterna- du får hemskt gärna maila mig sådana om du vill på ph@intab.se.
Tack igen Mikael för din kommentar, det är otroligt viktigt med sådan här feedback, jag ska ha det i åtanke från och med nu!