Mätteknik: Samplingsintervall – vad ska jag tänka på?
När vi talar om sampling så talar vi om hur ofta ett mätvärde registreras av dataloggern. Detta anges ofta i Hz [antal mätvärden/sekund].
Många programmerar sin datalogger att sampla så fort som möjligt, vilket kan leda till att man samlar på sig onödigt mycket data.
Exempel: Mätning av temperatur i kylskåp
När mätproben/sensorn placeras i kylen kommer det vara en differens i temperaturen mellan sensorn och kylen, tills det att de nått termisk jämvikt. Med termisk jämvikt menas att kylen och proben får samma temperatur.
Även om termisk jämvikt är nådd kommer det dröja till kylskåpet är tillbaka till sin originaltemperatur, detta är vad vi kallar tröghetsfaktor.
Här hittar du loggern på bilden.
Tröghetsfaktor
Även proben har en tröghetsfaktor eller som man ofta skriver, tidskonstant. Om man öppnar och stänger kylen hinner proben förmodligen bara delvis reagera på temperaturförändringen, även om den går i temperaturgradientens riktning. Detta beror på att på proben är trögare än hela förändringen. Vill man se snabba förändringar bör man välja en tunnare prob som har en snabbare tidskonstant.
Att mäta med en snabb samplingsfrekvens är alltså onödigt om dataloggern har intern givare eller proben har en stor massa. Välj därför samplingsfrekvens och probstorlek utifrån kraven i varje enskild mätapplikation.
Mer läsning:
