Vad innebär vinterhalvåret för luftfuktigheten inomhus?

Luften utomhus är kall på vintern. När luften är kall klarar den inte av att hålla så mycket fukt. När man ventilerar tar man i regel luft utifrån och värmer upp den till behaglig temperatur, och då sänks även luftfuktigheten inomhus. Vad är fördelar och nackdelar med detta?

När blir torr luft ett problem?

Oftast när man pratar om torr luft, eller låg luftfuktighet, handlar det oftast om fuktnivåer under 20%. Vid denna nivå kan man märka av att slemhinnorna i näsa och hals blir torra, samt att läppar och hud känns nariga. Om man har astmaproblem kan det bli extra jobbigt att andas vid låg luftfuktighet.

• Virus trivs som bäst i en fuktnivå under ca 24%, men de är aktiva upp till en RH-nivå på 40%. Vid högre luftfuktighet reduceras de aktiva luftburna virusen inom 15 minuter. (Källa:Luftkvalitet och sjukfrånvaro i förskolan)
• Flimmerhåren i näsan har som uppgift att hindra partiklar som exempelvis virus, men torr luft hämmar denna förmåga.
• Vintertid bör städrutiner skärpas för att minimera mängden partiklar som cirkulerar i lokalerna.
• För människan är en nivå på mellan 40-50% mest behaglig.

Läs mer om luftfuktighet inomhus i vår inomhusklimatmanual.

Hur löser man problemet?

Genom att sänka temperaturen ökar den relativa luftfuktigheten. Dessutom upplevs klimatet varmare med högre luftfuktighet. I vissa fall kan det även vara en bra idé att minska luftflödet för att på så sätt inte vädra ut den fukt som finns i lokalen.

Om man ökar luftfuktigheten från 30% till 50% kan den upplevda temperaturen öka med hela 9°C och gör det då möjligt att sänka temperaturen inomhus och spara på värmekostnader.

För att veta hur nivåerna ligger övertid är det bra att använda en dataloggers. Här är våra loggers för mätning av luftfuktighet inomhus.

När är det istället bra att utnyttja den torra utomhusluften?

På vintern är den relativa luftfuktigheten inte lika hög som under sommarhalvåret, vilket gör det till ett perfekt tillfälle att vädra.

I en studie gjord på kyrkor har det visat sig att om kyrkan vädras ut under en timme har 50 procent av den förorenade luften byts ut. Forskningen berör dock inte endast kyrkor utan går att implementera till bostäder, klassrum och andra hårt belastade lokaler.
De flesta bostäderna har självdrag, vilket inte är tillräckligt för att ventilera dålig luft. Nu när det dessutom är juletid med adventsljus ökar även partiklarna.

Är det inte dyrt att vädra vintertid?

Det är lätt att tro att vädring vintertid har stor inverkan på elförbrukningen, men enligt Abolfazl Hayati som skrivit avhandlingen, handlar det endast om en procents förlust per år.
– Man får fräschare luft, får ut partiklar från brända ljus och det är ett sätt att bevara konsten. Så man vinner en hel del, säger han i en intervju med forskning.se.
Läs avhandlingen här

Cirka 10 procent av flerbostadshusen i Sverige har fukt- eller mögelproblem. Enligt miljöbalken är fuktskador och mögeltillväxt en olägenhet för hälsan i bostäder och lokaler. Tänk dock på att det finns väldigt många typer av mögel, och alla är inte hälsofarliga. Mögel trivs i hög luftfuktighet. Genom att utnyttja den torra luften på vintern kan man sänka luftfuktigheten inomhus.

Läs vårt blogginlägg om riskerna med låg luftfuktighet inomhus.