Dålig luft beror ofta på för hög temperatur
Dålig inomhusluft är ett vanligt problem. Det är dock inte alltid helt enkelt att lösa. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2009 drabbas 18 procent av landets vuxna befolkning av brister i inomhusmiljön.
Till Fastighetstidning berättar SP:s Linda Hägerhed Engman att undersökningar av byggnaderna inte sällan beror på fukt- och mögelskador.
Ventilationen är oerhört viktig i dagens energisnåla byggnader. Det är inte ovanligt att ventilationen är underdimensionerad. Detta gäller ofta i lokaler som bytt verksamhet. Detta är enligt Svensk Ventilations vd Britta Permats vanligt i skolor.
”Klassrummen kan vara projekterade för 25 elever, sedan visar det sig bli 30 elever. Då är aggregaten för små”, säger hon till Fastighetstidningen.
Många gånger handlar det dock om skötselfel. Inte sällan är temperaturerna felinställda.
Jag var själv på besök hos ett företag som använder våra dataloggers. De sysslade med fastighetsskötsel och fick allt som ofta klagomål på dålig luft i skolorna. De löste ofta problemen genom att logga koldioxidhalterna i lokalerna. Genom att dra ner på temperaturerna blev de för höga halterna sedan normala och både lärare och elever upplevde luften som god.
Viktigt att tänka på är att kylmaskiner kan behövas även vintertid för att kyla värmelast från människor och maskiner. Den inblåsta luften får inte heller vara för varm – då upplever människan det som att luften står still.
Många stänger av ventilationen under kvällar och helger. Detta leder till att dålig luft samlas i ventilationskanalerna. Måndagsmorgnar kan därför vara problematiska för känsliga personer.
I september 2013 påbörjade Arbetsmiljöverket en utredning av den svenska skolan. Där ingår bland annat klimatet. Utredningen blir klar 2016 – men redan nu har 500 skolor granskats. I 200 fall har förbättringar av ventilationen krävts. Mer om detta går att läsa på DN.