3 allmänna råd gällande inomhusklimat
Inomhusklimat är lätt att tycka någonting om. Vad är då egentligen ett bra inomhusklimat? Detta är individuellt men för att få en riktlinje finns några allmänna råd att förhålla sig till. Vi går igenom dem här.
1. Boverket – krav på termisk komfort
Enligt Boverket bör ett hälsosamt och behagligt termiskt klimat upprätthållas, särskilt med tanke på känsliga personer. Det termiska klimatet består av två parametrar – termisk komfort för de som vistas i byggnaden och själva byggnadens termiska klimat. Termisk komfort är hur ett utrymme upplevs med avseende på temperatur och drag. De faktorer som påverkar är riktad operativ temperatur, golvtemperatur, skillnad i operativ temperatur för olika punkter och lufthastighet.
Varför ska man mäta operativ temperatur inomhus?
Krav på termisk klimat gäller i hela byggnaden medan kravet på termisk komfort enbart gäller i vistelsezonen.
Alla människor upplever inomhusklimatet olika. Upplevelsen beror på temperatur, värmestrålning från omgivande ytor, lufthastighet, luftfuktighet, egen aktivitet och klädsel. För vistelsezonen ställer Boverket krav på en termisk komfort som är anpassad efter utrymmets avsedda användning.
Enligt Boverket bör byggnaden vid DVUT ( Dimensionerad Vinter Ute Temperatur ) utformas så att den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen är 18°C i bostads- och arbetsrum och 20°C i hygienrum, vårdlokaler, förskolor och äldreboenden. Differensen mellan olika punkter i vistelsezonen får högst bli 5K. Golvtemperaturen får lägst vara 16°C (18°C för förskolor och dylikt) och högst 26°C.
Hur varmt får det vara inomhus?
2. Folkhälsomyndigheten – allmänna råd hur klimatet bör vara inomhus
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus gäller för bostadsutrymmen och sådana lokaler där människor vistas mer än tillfälligt. Det kan vara exempelvis i klassrum eller lekhallar.
Enligt råden bör verksamhetsutövare fortlöpande kontrollera verksamheten för att motverka olägenheter för människors hälsa. Genom egenkontroll bör man göra funktionskontroll av värmesystem, kontrollmätning av inomhustemperaturen, hör med de som vistats i lokalerna hur de upplever inomhusklimatet samt sätt upp rutiner för hantering av klagomål.
Vid klagomål kan undersökningar göras i två steg. Inled med en indikerande mätning för att se om temperaturen håller sig inom gränserna. Gör den inte det, gå vidare med en utförlig mätning.
Mer om hur mätningarna ska gå till går att läsa i vår inomhusklimatmanual.
En indikerande mätning bör innehålla kontroll och bedömning av lufttemperatur, luftrörelse och golvtemperatur. Lufttemperaturen ska inte ligga under 20° eller över 24°C (26°C på sommaren) och golvtemperaturen ska inte vara under 18°C. Är det kallare än detta bör man gå vidare med en utförlig mätning.
En utförlig mätning ska innefatta mätning av operativ temperatur, vertikal temperaturskillnad, strålningstemperaturskillnad, luftens medelhastighet och yttemperatur. Riktmärken är att den operativa temperaturen inte ska vara under 18°C (rekommenderat 20-23°C). Varaktigt bör densamma inte ligga över 24°C och kortvarigt inte över 26°C. Skillnaden mellan den operativa temperaturen mätt på 0,1 och 1,1 meters höjd bör inte vara över 3°C. Strålningstemperaturskillnad mellan fönster och motsatt vägg får inte vara över 10°C och mellan tak och golv inte över 5°C. Golvet får inte vara under 16°C med rekommenderad temperatur mellan 20 och 26°C.
Hur utreder man klagomål på inomhusklimatet?
3. Arbetsmiljöverket ger rekommendationer om arbetsplatser
För arbetsplatser inomhus finns krav på lämpligt klimat vilket Arbetsmiljöverket sammanfattar i föreskriften arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2).
Vad är då ett lämpligt termiskt klimat? Detta är allmänt formulerat och måste bedömas från fall till fall. Normalt brukar man säga att lufttemperaturen bör vara minst 20°C för att klimatet ska vara behagligt vid stillasittande arbete i vanliga klädsel. Vid rörligt arbete bör temperaturen vara lägre.
Missnöje med inomhusklimatet behöver inte enbart bero på temperaturen utan också på strålningstemperatur, lufthastighet och luftfuktighet. Även ojämn temperatur och temperaturskillnader mellan huvud och fot kan vissa uppleva besvärande.
För att bestämma lämplig lufttemperatur vid andra aktiviteter och klädsel kan man använda standarden SS-EN ISO 7730.
5 tips för bättre inomhusklimat och lägre energianvändning på jobbet
